Insändare: Hur mycket etableringar tål Kyrkbyn?

När man läser i fredagens Kuriren om planerna på en etablering intill kyrkbyn av 1 600 modulbostäder för tillfällighetsarbetare börjar man undra. Bara siffran gör att man häpnar. Vad menar Svensk kyrkan som äger den aktuella marken när man överväger att sälja eller arrendera ut det tilltänkta området? Har man gjort någon analys av effekterna på kyrkbyn som världsarv och som en unik kyrklig- och boendemiljö. Vad innebär närheten till den stora kyrkogården? Vilka trafikflöden genereras och hur påverkar det fysiska miljön? Man får utgå från att den skog som finns i området avverkas. Vad händer när modulbostäderna inte längre behövs? En ödelagd kalavverkning! 

Svenska kyrkan säger sig ska ha ett samråd med Nederluleå församling. Det samrådet måste också omfatta de boende i kyrkbyn. Och vilken uppfattning har Luleå kommun. Vilket värde tillmäter man kyrkbyn som kulturmiljö. Rimligtvis måste värdet omfatta mer än själva kyrkstaden. Miljön är redan starkt påverkad av anläggningar i närheten; en godsterminal med vidhängande bangård, en tungt trafikerad riksväg samt en stor återvinningsanläggning. En omfattande genomfartstrafik förekommer redan idag. 

Vi har i Luleå ett av 15 världsarv i Sverige. En unik kulturmiljö som bevarat sin karaktär under flera hundra år som kyrkligt centrum med en omgivande världslig bebyggelse. Frågan är hur mycket mera av stora industrirelaterade etableringar området tål?