För årtionden sedan blev stora delar av Bottenvikens kust naturskyddsområde. Naturen och stränderna skulle bevaras i naturligt skick. Senare växte Hanhikiviuddens betydelse i Pyhäjoki som naturskyddsområde: Det fanns privata naturskyddsområden samt naturprojektet Metso med skogens mångsidighet som mål.
Hanhikiviudden var ett av de vackraste ställena vid Bottenviken med en rik fauna och flora. Mest hotad är sjöharren som i någon mån finns ännu i dag precis där utanför Pyhäjoki. Den skulle försvinna med en gång med det inplanerat kärnkraftverk. En annan är mantelgrodan, som hör till EU:s skyddsdirektiv samt är nationellt fridlyst: enligt naturskyddslagen är ”förstörelse eller försämring av rastplatser förbjudet”.
Trots lagen har Hanhikiviudden förstörts av Fennovoima-Rosatom. De bästa undervattengrunden för vandringssik är där utanför Pyhäjoki, det finns även siklöja, strömming och nejonöga. Ingendera av de stammen klarar sig oskadd i kärnkraftverkets verkningsarea.Detsamma gäller med växter. En stor del av växtarterna befinner sig under vatten. Det finns saltvattenarter, brackvattenarter och färskvattenarter. Mest känsliga är de arter som lever flytande på havsytan, till exempel vanlig andmat.
Hanhikivi blev inte så uppmärksammat av allmänheten, eftersom dess känsligaste natur lever gömd i gräsnivå och i den sällsynta loftskogen, samt att en stor del av viktiga arter lever under vatten. Hanhikivi var värt att benämnas som världsarv liksom Björköby området i Replot. Utanför Kemi finns det Bottenvikens Nationalpark. På svenska sidan finns det naturreservat från Haparanda till Skellefteå som omfattar 21 öar. Hela Bottenviken är vårt världsarv.
I den här oersättningsbara miljön passar ett kärnkraftverk mycket dåligt. Det slösar hela 59 procent av producerad energi på uppvärmning av sjövatten! Ekosystemet i den förhållandevis grunda och känsliga Bottenviken skulle förstöras. Energipolitiken körde fort förbi sjönaturen och människan vid kusten. Det är fråga om den stora klyftan mellan den naturnära människan och den människa som brukar politiskt makt – ja klyftan mellan människan och politiken.
Under århundraden hade havet avgörande stor betydelse för människor som bodde vid kusten av Bottenviken. Viktigast var förstås fiske. Fritidsegling och fritidsfiske har haft betydelse under de senaste årtiondena. Förr i tiden fanns det också ett slags av sportfiske: harren fiskades med krokkedja. Harrpopulationen tog slut med en gång efter att svavelsyra- och zinkfabrikerna hade grundats i Karleby 1958. Harren försvann åtminstone utanför Karleby och upp till Kalajoki. Man ser i allmänhet inte värden förrän de är borta. Bottenviken har varit och kan i framtiden vara lika viktig för norra Finland som Nilen för Egypten. Till exempel under takläggningsåren och i kristid kan ett friskt, bevarat hav vara en viktig matkälla. Under århundraden var det en mycket viktig vattenkälla för djur och människor vid kusten. Varifrån kom dricksvattnet på fiskestugan – jo, från havet! Det märker man nu när den vattenkällan har förorenats så att den inte mera kan användas.
Skadegörelsen i Hanhikivi av Fennovoima-Rosatom är en följd av ett teknokratiskt syn på naturen och en brutal hänsynslöshet. Ett ödesdigert avtal med kärnvapenleverantören Rosatom lät ett av de finaste naturskyddsområdena vid Bottenvikens kust ockuperas och förstöras. Detta skedde bara några dagar efter att Ryssland brutalt hade ockuperat Krim i Ukraina 2014! Nu när Ryssland återigen har attackerat det självständiga Ukraina och oskyldiga människor får lida av det, så blev det den sista minuten att erkänna detta grova geopolitiska fel!
Finlands folk godkänner inte Rysslands härjande i Ukraina, inte heller i Hanhikivi. Rysslands viktigaste kärnvapenleverantör ska bort från Hanhikiviudden snarast möjligt på grund av de dystra nyheterna från Ukraina.