Läser i Kuriren (ledarsidan 2 mars) att Luleå kommun vill utreda möjligheten att avhjälpa vikariebristen i skolorna med hjälp av bemanningsföretag. I slutet av ledaren fastslår skribenten att förslaget är utmärkt och att det framlagts av två utmärkta moderata skolpolitiker.
Ett bättre förslag hade varit att utreda varför det överhuvudtaget är svårt att rekrytera vikarier. Det har varit svårt att rekrytera vikarier redan innan pandemin bröt ut (särskilt utanför tätorten, Luleå). De villkor som erbjuds vikarier för närvarande tilltalar i första hand exempelvis studenter som vill dryga ut studiemedlen, (fattig-)pensionärer som önskar sig en rimlig pension etcetera.
Min erfarenhet är att det är sällan som någon yngre person söker sig till vikariepoolen, och som kan tänka sig att jobba som lärare i framtiden. Oavsett om det är Luleå kommun eller ett bemanningsföretag som tillsätter vikarier så kommer det att vara samma människor som är intresserade av att arbeta som vikarier. Är det så vi vill ha det?
Det är förstås bättre med vikarier än inga vikarier alls. En tillfällig (bra) vikarie kan åtminstone till exempel förhindra vandalism, uppenbar mobbing och kanske också skapa någorlunda god studiemiljö. Men för att leva upp till de styrdokument som Skolverket satt upp behövs kontinuitet bland skolpersonalen, det är förödande för kunskapsinhämtningen att elever under ofta långa tider har flera olika vikarier i samma ämne.
Men hur ska vi ha det då? Det finns bara en lösning om vi vill ha en bra skola. Och det är att anställa lärarpersonal på skolorna så att skolan själv klarar av att lösa tillfällig lärarfrånvaro.
Visst! Vissa dagar/tider kanske det blir gott om lärare på skolan. Men det finns alltid arbetsuppgifter i en skola, åtminstone om rektor tillåts vara pedagogisk ledare på skolan (och kan delegera arbetsuppgifter) och inte administratör. Att individualisera, möta varje elev på dennes nivå (Skollagen 3 kap. 2 §) kräver helt enkelt personalresurser.
Vissa dagar då det är gott om personal ges då utrymme att möta elever i svårigheter men också möjlighet att ge en extra skjuts vidare uppåt för de duktiga och motiverade eleverna. Men det är nog en utopi att ha tillräckligt med personal, eftersom skolan tydligen även fortsättningsvis ska spara (sidan 8 Kuriren 2/3) trots att kommunen nu visar plussiffror beträffande ekonomin. Extern konsult ska också tas in för att se över skolstrukturen i syfte att ge förslag på hur ekonomi och administration ska saneras och effektiviseras. Klarar inte kommun någonting själv?
Enda sättet att komma till rätta med skolan (i Sverige) verkar vara att staten får ta över alltihopa. För att få en likvärdig skola, för att få en skola i samklang med styrdokumenten etcetera. Det behövs också pålästa och duktiga journalister för att analysera och rapportera om missförhållandena i skolan, och som inte ägnar sig åt partipolitik.