Sverige står inför en stor utmaning. Inte bara Coronapandemin utan även på randen till total katastrof med en massarbetslöshet vi inte sett sedan krisen på 1990-talet. Då hade vi stundtals arbetslöshet på nästan 12 procent.
Kriser har vi överlevt förr och vi kommer klara detta också. Men för att vi ska få en raketstart när vi väl kan börja leva något så när på riktigt igen så kommer det att krävas tydliga insatser från regeringen Löfvén och dess stödpartier.
Nu har vi sett för lite insatser och de få insatser man faktiskt satt in har varit i äkta socialdemokratisk anda där byråkratin hindrar att stödet betalas ut på det sättet det är tänkt.
Svenskt näringsliv, företagare runt om landet, säger de flesta att stödet varken räcker eller är lätt att ansöka om. Sedan ovanpå detta så går man ut med attacker mot våra företagare och ifrågasätter deras krisplanering.
Det måste till en tydlig planering även att vi måste kunna tala om när vi kan börja se en ljusning på krisen. Även om det är svårt att veta så kan en fingervisning vara bättre än att inte alls förklara detta.
Stora delar av den svenska ekonomin står i dag nästan still till följd av coronapandemin. Krisen handlar inte om att företagen har misskött sig, om för höga skulder eller att girighet skapat denna kris. Det är stor skillnad mot alla tidigare kriser som till stor del påverkats av diverse dåliga beslut.
Nu handlar det istället om en osynlig fiende som sköljer över världen som en tsunami. Det är just av den anledningen som den politiska strategin måste se annorlunda ut, vi behöver en regering som har framtidsvisioner och som vågar tro på detta.
Om Stefan Löfven med regering fortsätter att baktala företagare, påstå att denna kris till stor del beror på företagens planering så är vi illa ute. Vi talar om hundratusentals arbetslösa och lika många företag som går under.
Krisen går att avvärja eller i alla fall minska dess framtida påverkan, även om smittan skulle upphöra imorgon så är detta en pågående kris som kommer påverka samhället i många år framöver. Vilken strategi har regeringen egentligen för att hjälpa våra småföretagare och entreprenörer där ute att känna framtidstro? Alla måste bidra i en tid av kris och ska vi överleva detta så måste stat, näringsliv och det civila samhället stötta varandra och se att man behöver varandra och enbart genom att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål kan vi klara detta.
Det vi kan lära oss från tidigare kriser är att när krisen nu slår till med full kraft så måste staten vara förberedd på att ställa upp. Det är bistra tider som skapar karaktär sägs det, men då måste staten vara beredd att mobilisera och finna ett arbetssätt som inkluderar alla delar om det ska finnas jobb och företag att komma tillbaka till efter krisen.
När det som ingen kunde förutse hände så måste statsministern ta ansvar och agera.