Efter att kommunen för några år sedan efter kritiska remissyttranden och massiva protester såg sig tvingad att överge planerna på av skövla skogen i rekreationsområdet (”skogsområdet”) på Lövskatan för att där anlägga en återvinningscentral, visade det sig snabbt efteråt att kommunen stod fast vid avsikten att området ska omvandlas till ett industriområde.
Nu ser vi hur kommunen avser att ta nästa steg.
Planchefen Frida Lindberg uttalar sig i vänliga ordalag om fastighetsägaren Simon Johanssons förfrågan att förvärva 15 000-20 000 kvadratmeter mark ”för att kunna erbjuda fler företag lokaler", ett område som är avsatt som ett rekreationsområde i den gällande detaljplanen. Däremot är hon skeptisk till att Daniel Andersson ska få förvärva 900 kvadratmeter annan mark på Lövskatan för att kunna bygga ut ett hyreshus med 15–22 lägenheter. Lindberg menar att Andersson inte ska få köpa marken eftersom det är ett viktigt grönområde för de boende. Jag begriper ingenting. Sanningen är att antalet närboende som har uppfattat ytan som ett grönområde eller ens satt sina fötter där är lätträknade.
Planchefen tillträdde sin befattning september 2021. Hon förefaller inte vara påläst beträffande proceduren kring ÅVC-frågan. Det blev inte någon återvinningscentral på platsen men hon tycker nu att det har blivit lämpligt att omvandla skogsområdet till ett industriområde i anslutning till bostadsområdet Lövskatan, inklusive äldreboendet Baldersgården, som i så fall kommer att få industriella verksamheter på första parkett.
Är företrädare för kommunen fortfarande okunniga om att skog reducerar koldioxidhalten i luften och frigör syre genom processen fotosyntes? Varje ansvarsfull kommun med någorlunda insikt i ämnet och med ambitioner om att värna om miljön, skulle aldrig ge sig på att förstöra det här skogsområdet som dessutom är beläget vid ett bostadsområde och ett äldreboende.
Skogen lindrar också bullret och effekten av utsläppen från SSAB och Lulekraft AB och kommer att göra så även när SSAB:s planer är genomförda. Skog är stadens gröna lungor.
I kommunallagen behandlas vilka näringsfrämjande åtgärder som en kommun kan ägna sig åt. Det kan handla om markupplåtelser och kommunalteknisk service till företag, allmäninriktade åtgärder för att tillgodose näringslivets behov av lokaler samt engagemang i mässor och liknande. I lagen behandlas även individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare, vilket endast får lämnas om det finns synnerliga skäl. En försäljning av rekreationsmarken till Johansson genom direktanvisning måste rimligen prövas mot detta regelverk.
En restriktiv syn gäller på vad synnerliga skäl innefattar. Det anges exempelvis kunna vara synnerliga skäl att lämna bidrag till mataffär eller en bensinstation för att kunna ge kommuninvånare den grundläggande servicen när inte servicen kan tillgodoses på annat sätt (se till exempel RÅ 1970 C 260). Det har även ansetts tillåtet för kommuner att ge ut stöd för att säkra tillgången på hotell i kommunen om inget privat initiativ finns (se till exempel RÅ 1995 ref. 98).
Det är svårt att förstå hur en försäljning av denna 15 000–20 000 kvadratmeter rekreationsmark genom direktanvisning till Johansson skulle kunna motiveras med synnerliga skäl, det vill säga att kommunen själv inte har egen förmåga att tillgodose ett angeläget behov men som Johansson istället skulle kunna tillgodose.
Det finns heller inte någon naturlag som säger att ett behov av ny industrimark kan tillgodoses endast genom att skövla skogsområdet på Lövskatan. Jag förutsätter också att Johansson är intresserad av detta av egna affärsmässiga skäl snarare än att hjälpa kommunen med att stimulera industriell verksamhet.
Att sälja marken genom direktanvisning, det vill säga utan anbudsförfarande, måste också bedömas utifrån kommuners skyldighet att tillämpa regelverket för offentlig upphandling. Det finns sannolikt andra aktörer som är intresserade av att förvärva markområdet i samma syfte som Johansson har. Och vart tog detaljplanens beskrivning av skogsområdet vägen? "Skogsområdet mot SJ:s bangårdsområde ligger på mark som tidigare inte detaljplanelagts. Där säkerställs nu ett grönområde; ett välbehövligt rekreationsområde för bostadsbebyggelsen på Lövskatan, som annars är dåligt tillgodosett med naturområden".
Ett ”välbehövligt rekreationsområde för bostadsbebyggelsen på Lövskatan” har nu plötsligt blivit ett lämpligt industriområde. Häpnadsväckande. Om kommunen går vidare med de här planerna kommer det sannolikt att resultera i en batalj ända in i kaklet.