Det är stöld när staten utan lov tar fisken

Myndigheternas jakt på husbehovsfiskarna vid Bottenvikens kuster har gått så långt att man uppenbarligen struntar i Högsta domstolens domar. En 90-årig man i Kalix-Nyborg är den senast drabbade.

Ragnar Johansson 90, är inte bara en av Sveriges äldsta skogshuggare, han tar också striden mot staten när det gäller äganderätten till fisket vid Norrbottenskusten. Foto Lars Pekka

Ragnar Johansson 90, är inte bara en av Sveriges äldsta skogshuggare, han tar också striden mot staten när det gäller äganderätten till fisket vid Norrbottenskusten. Foto Lars Pekka

Foto: Lars Pekka

Insändare2020-09-03 08:47
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

2014 dömde Högsta domstolen staten att betala mångmiljonskadestånd till fiskerättsinnehavare i Haparanda skärgård. De hade av staten hindrats att fiska på egna och arrenderade vatten. 

Efter åtta år av processer och byråkrati fick fiskarna sitt skadestånd. Några hann avlida. Eftersom skadeståndet gällde fisket fram till 2011 så överväger man att stämma staten även för tiden efter 2011. Men att processa mot staten kräver tid och stora pengar. 

Myndigheterna har nämligen fortsatt att begränsa fisket på samma sätt – trots HD-domen. 

Regeringsformen är tydlig vad gäller äganderätten. I paragraf 14 sägs följande:

”Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande…”.

Med det enskilda markinnehavet följer den enskilda fiskerätten med fasta redskap en bra bit ut från stranden.

I Kalix-Nyborg fick 90-årige Ragnar Johansson sina fiskeredskap beslagtagna av länsstyrelsen i somras när han fiskade sik och abborre i egna vatten inom förbjuden 3-meters djupgräns. 

Det här är Ragnars kommentar.

”Skulle staten egenmäktigt ta avkastningen i form av virke från enskilt ägda skogar så är det ren stöld. För mig och alla rättänkande människor är det också stöld när staten utan lov tar avkastningen i form av fisk från enskilda vatten. Det visar ju domen från 2014 i Haparanda skärgård”. 

När han klagade till länsstyrelsen fick han ett utdrag av Fiskeriverkets föreskrifter från 2004 samt Fiskelagen från 1993. 

”Det är skrämmande att regering och riksdag stiftar lagar som strider mot grundlagarna. Vad gjorde lagrådet, som har till uppgift granska lagförslag, när bestämmelserna om 3-metersgränsen antogs. Vart är rättssamhället på väg”, frågar sig Ragnar som stärkt hushållskassan med fiske hela sitt liv.

”Och vad gör våra så kallade riksdagsmän från Norrbotten. Vi har inte valt dem för att de ska skriva hyllningsartiklar till egna regeringar och partier. Vi har valt dem för att de ska företräda oss, inte minst när staten begår övergrepp mot oss”.

Fotnot: I Regeringsformen finns uttryckligt skydd för samernas urgamla kultur. Kustfiskekulturen vid Bottenviken är sannolikt en ännu äldre kultur eftersom inlandsisen smälte först vid kusterna. Men den kulturen är det ingen som värnar, 

Ragnar Johansson (berättat för Lars Pekka)