Svar till Jesper Töyrä i Kuriren den 8 juli. Som boende mitt inne i Världsarvet Gammelstads kyrkstad sedan 1969 känner vi inte igen oss i beskrivningen av kyrkstaden som ett allt mindre intressant besöksmål.
Om Jesper Töyräs förslag för kyrkstadens framtida utveckling hade genomförts innan Unesco i december 1996 skulle besluta om att utse kyrkstaden till ett världsarv hade Luleå i dag inte kunnat utmärka sig med ett unikt världsarv i kommunen.
Som boende har vi glädjande nog genom åren sett en växande turistström vandra i kyrkstaden. Vi har också på senare år sett ett växande underhåll av de gamla kyrkstugorna.
Om några av förslagen i framtiden skulle planeras/genomföras finns anledning för oss att rapportera detta till UNESCO.