Vi kan numera ofta ta del av hur byggnader har grava brister i konstruktion och utförande. Detta trots alla kontrollsystem som införts, ursprungligen hämtade från rymdindustrin.
Men när de som projekterar, arkitekter och ingenjörer, saknar grundläggande kompetens i byggnadsteknik så blir det problem.
Och än värre är det att de kommunala upphandlarna och projektledarna också saknar kompetens och erfarenhet. Om köparen inte vet vad han köper så kan resultatet bli uselt.
Vid arkitektoniskt avancerade byggnader som Raketskolan i Kiruna, kan man redan i projekteringsstadiet se att det blir många framtida problem. Runda fönster, böjda väggar och en del enorma rumshöjder ger i sig "utmaningar" som problem numera benämns.
Nya Kiruna stadshus, "plåtburken" med fyrkantiga klossar på taket och buckliga guldfärgade plåtkassetter på innerväggarna, jämförd med det gamla stadshuset, säger en del om hur byggkvaliteten har förändrats.
Upphandlingsformen "totalentreprenad" används numera ofta så att byggentreprenören ska stå för projekteringen. Detta medför förstås att projekteringen blir så minimal som möjligt. Och i efterhand svår att få verifierbar.
En stor brist numera är även att fastighetsunderhållet är eftersatt.
De tidigare vaktmästarna som fanns nära och kände sina byggnader kunde ingripa i ett tidigt skede när fel hade uppstått. Dessa har nu ersatts med en mejladress för felanmälan till en anonym mottagare som i sin tur skickar ärendet via ett mejl till en upphandlad┣ entreprenör som ska planera in det i sin löpande verksamhet.
Under tiden har exempelvis en vattenskada hunnit orsaka stora framtida problem. Men alla ikryssade kontrollplaner hjälper inte när kompetens och erfarenhet saknas.