Blev budskapet för känsligt för bibliotekschefen?

Latinamerikakommitténs banderoll plockades ner från utställningen om föreningens 50-åriga historia. Censur, menar Rolf Viklund, aktiv i Latinamerikakommittén.

Så här såg det ut när utställningen började visas. Men banderollen togs ner.

Så här såg det ut när utställningen började visas. Men banderollen togs ner.

Foto: Privat

Insändare2023-11-02 07:04
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Är budskapet ”Bekämpa USA-imperialismen” ”too much”?

Det tyckte i alla fall bibliotekschef Mathias Silvder vid stadsbiblioteket i Luleå. Därför plockade han ner den 50 år gamla banderollen som ingick i en utställning om Latinamerikakommitténs 50-års verksamhet.

Utställningen ägde rum från 9 september fram till 6 oktober. Inför invigning av utställningen sattes banderollen upp i Silvders närvaro utan något ingripande eller kommentar.

Under invigningen bjöd Bambi på sång och musik och kommittén mottog Luleå kommuns Fairtrade-stipendium. Fairtradekaffe och choklad bjöds till publiken. Vi fick lovord för arrangemanget och utställningen. Alla var glada.

Men något hade tydligen hänt därefter. På tisdagen veckan efter upptäckte vi att den ena banderollen, med texten om USA, var nedtagen. Detta utan att någon meddelat oss.

På vår fråga till utställningsbibliotekarien om det var på grund av budskapet fick vi svaret: Ja.

Hon hänvisade till sin chef. När vi berättade att chefen varit närvarande när vi satte upp banderollen så fick vi sätta upp den igen. Men efter ytterligare några dagar fick vi höra att nu var båda våra banderoller nedtagna, även banderollen med texten ”Stöd motståndskampen i Chile”. Den hade till och med utställningsbibliotekarien varit med och satt upp.

Den textila muralmålningen på räcket ovanför utställningsytan hade dock lämnats kvar. 
De två parollerna, som var Chilekommitténs politiska plattform redan vid starten 1973, har hängt med vid otaliga demonstrationer och utställningar. Även vid kommitténs utställning i stadsbiblioteket vid 40-årsjubileet 2013.

Enda gången som vi tidigare varit föremål för censuringripande var 1975 då en utställning i Scanias matsal blev nedplockad. Då på grund av att det fanns kritik mot svenska företags agerande vid kuppen i Chile.

Man kan undra om det är de nya politiska vindarna som gör att bibliotekspersonal ser det som sin uppgift att rensa bort det de tror vara olämpliga politiska budskap, från en utställning som visar 50 års solidaritetsarbete.

Regnbågsflaggor är nu helt vedertagna så de satt uppe på samma trappa under Prideveckan och dessutom kompletterade med biblioteksböcker som berörde ämnet.

Till Latinamerikakommitténs utställning ville tydligen inte bibliotekschefen ha några böcker framtagna trots löfte om det.

Kulturnämndens ordförande Evelina Rydeker menade på att budskapen kanske framgick på annat sätt i utställningen och därför var nedtagningen av banderollerna ingen ”censur”.

På Bok & Bild-mässan framträdde Carl Johan De Geer med sin affisch ”Skända flaggan” som bakgrund och det budskapet kanske bibliotekschefen inte hann stoppa. De Geers affisch med texten ”USA MÖRDARE” var i alla fall inte i blickfånget.