För några dagar sedan läste jag en artikel i Kuriren med bilder på hur Luleås centrum såg ut förr och nu. Jag har varit med ett tag och känner väl igen hur stan var och såg ut förr.
Men det som slog mig var hur ödsligt det såg ut på "nu-bilderna" jämfört med "förr-bilderna".
Förr var det liv och rörelse, med människor, cyklar och bilar, nu är det tomt.
Bilderna bekräftas när jag besöker stan vid lunchtid en vanlig vardag. Det är endast på Storgatan i närheten av Smedjan som det rör sig lite folk, i övrigt ganska ödsligt. Tittar man in i butiker så finner man oftast fler expediter än kunder och många butikslokaler gapar tomma.
Hur har det kunnat bli så här? Jo, de styrande i kommunen har en teori att om man hindrar folk från att åka bil till centrum så kommer dom att ta bussen. Man tar bort parkeringsplatser och sätter ett högt pris för att få använda de få som finns kvar. Men det fungerar inte i verkligheten, folk åker bil till Storheden istället och centrumhandeln dör.
Och - vad innebär det för företagsklimatet när kunder och medarbetare i centrum inte kan parkera bilen?
Om/när den bästa kvarvarande parkeringsplatsen, trekanten vid Strand, tas bort då är det sista spiken i kistan för centrumhandeln.