Med bestörtning får vi ta del av beslutet att skilja en präst från ämbetet som han vigts till i enlighet med Svenska kyrkans tro och lära.
Skälet anges till att vara avvikelse från vigningslöftena.
Men om vi tar del av dess formuleringar så lovar de som vigs till tjänst att; "efter bästa förstånd och samvete, rent och klart förkunna Guds Ord så som det är givet i Den Helga Skrift och som vår Kyrkas bekännelseskrifter vittnar om. Dessa äro fornkyrkliga bekännesleskrifterna ; den nicaeska trosbekännelsen, den athanasianska trosbekännelsen, den augsburgska bekännelsen samt luthers katekes."
Att rent och klart citera dessa skrifter för konfirmander och församlingen torde vara helt enligt uppdraget att "rent och klart förkunna” Ordet. Djävulen och ondskan, med dess konsekvenser i livsvalet, försvinner inte för att det inte tillåts nämnas.
Gläds över varje modig vigd broder och syster som vågar gå i apostlarnas fotspår och bär sitt kors hela vägen. Att göra vår moderna trosbekännelse strömlinjeformad efter samhällets krav är att förneka Kristus. Kyrkan är icke ett pseudokommunalt snällhetsutskott till någon kommunal nämnd. Det är en troende, bedjande och lovsjungande gemenskap som konfirmerar Kristi lokala närvaro.
Låt Ordet där framgent förkunnas ”klart och rent”, icke som världen kräver ”klent och rart”!
Tommy Eriksson Luleå
Diakon i Svenska kyrkan och författare