På grund av pandemin har jag fått extra tid att kontrollera min familjs skattetryck för inkomståret 2020. Tidigare år när man har haft mindre tid till funderingar har man accepterat skatten som skatteverket räknat ut och godtagit det.
Jag har alltid trott att skatt betalas efter förmåga, beskattningsbar förvärvinkomst. Jag har tre skattsedlar att jämföra. Min egen med beskattningsbar förvärvsinkomst på 280 000 kronor. Jag får betala 39,7 procent i skatt på den beskattningsbara inkomsten. Min fru med en inkomst på 180 600 kronor får betala 41,5 i skatt. Vårt gemensamma barn i vuxen ålder som har en beskattningsbar inkomst på 80 000 kronor får betala hela 42,3 procent på denna låga inkomst. Alltså 4,4 procentenheter mer än jag.
Jag tror därför att skatteverket har gjort något misstag. För det kan väl inte vara rimligt att en person under existensminimum ska betala en högre skatteprocent än övriga med mycket högre beskattningsbara inkomster.
Tjänstemannen på skatteverket upplyser mig om att det är korrekt. Hen säger att den här regeringen har bestämt att det skall vara så. Det är fruktansvärt orättvist. Men vi har ingen möjlighet att kunna ändra på det. Vi är ju regeringens förlängda arm.