Det är inte utan orsak som många medborgare höjer på ögonbrynen i den rådande regeringsbildningen. Det som sker är visserligen en legitim politisk process, men den påminner ändå om en sandlåda där barn kastar sand på varandra.
Det som är betydligt allvarligare är att riksdag och regering, oavsett block, hitintills inte framgångsrikt har lyckats hantera det komplexa samhällssystem som utvecklats under de sista årtiondena. Det som syns tydligast för merparten av invånarna är bristen på integration, segregerade bostadsområden, kriminalitet och våld. Situationen har storligen gynnat Sverigedemokraterna som med populistiska kortsiktiga budskap nästan attraherat en femtedel av valkåren. Då bör man betänka att det finns ytterligare en stor andel svenskar som också är missnöjda av samma anledning, men som av värdegrundsskäl inte röstar på SD. Men problemen slutar inte där.
Tyvärr är nämnda samhällsproblem enbart toppen på ett stort isberg. Det har till och med skrivits en bok ”Encyclopedia of Social Problems” (2008), som innehåller beskrivningar av 632 olika samhällsproblem. Dessa samhällsproblem skapar inte enbart enorma kostnader men också stora koldioxidutsläpp, energibehov, miljöförstöring, lidande och en mycket stor arbetsbörda. De flesta av dessa syns inte så tydligt för gemene man och är heller inte så intressanta för media. Men problemen slutar inte där.
Globala systemrisker såsom klimatförändring, artutrotning, energibrist, markdegradering, friskvattenbrist och finansiella bubblor, och några tiotal andra världsomspännande utmaningar utgör reella hot mot hela eller delar av civilisationen. Politiker har misslyckats att åtgärda dem under många årtionden, och de bör nu betraktas som akuta. Ett tydligt exempel är att svenskar lever som om det fanns 4,2 jordklot. Men problemen slutar inte där.
Sverige och civilisationen är i hög hastig på väg in i den fjärde industriella revolutionen, som uppskattas bli lika omvälvande som övergången mellan bonde- och industrisamhället. Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning riskerar drygt hälften av dagens anställda, det vill säga cirka 2,5 miljoner jobb i Sverige, ersättas av artificiell intelligens och robotisering under de kommande 20 åren. Detta är inte små utmaningar som kan lösas genom sedvanlig omskolning, starta-eget-stöd eller skattesänkningar.
Sammantaget utgör dessa tre nämnda problemområden, som enbart berörts ytligt, förutsättningar för en farlig civilisationskris som knappast kan sopas under mattan. Det är inte en överdrift att säga att dagens politiska diskurs i form av kunskaper, insikter, prioriteringar, konstruktiv debatt, samarbetsvilja, kreativitet, handlingskraft och engagemang, inte alls når upp till en nivå som står i proportion till behovet.
Det finns stor potential att förändra arbetssätt så att riksdag och regering vitaliseras i betydande utsträckning, men för att uppnå detta behövs ett mångårigt utbildnings- och träningsprogram för riksdagsledamöter, som fokuserar på de brister som nämnt ovan. Det är sannolikt den mest lönsamma investering Sverige kan göra.