Som klimatengagerad får jag ofta frågan om man får flyga. Då är det viktigt att säga att anledningen till att man inte vill att människor ska orsaka utsläpp är för att det skadar andra. Både här och nu, men också genom att förstöra livsförutsättningarna på jorden.
Det känns som att vuxna människor vill att jag, som miljövän, ska ge dem något slags avlatsbrev, säga att det är okej att de flyger om de ska åka långt, om de mår bra av att resa eller om det är dyrt med tåg. Men jag tycker snarare att det är viktigt att peka på orsaken till att man behöver fundera över flygandet.
För som vuxna måste vi klara av att höra jobbiga saker, att ta ansvar för att ändra på oss när det behövs. Att avstå från saker som skadar oskyldiga och att försöka ändra på det som är fel. Jag är mamma till två roliga, fina barn. Och jag vill se en framtid i en bra värld för dem och för alla barn. Det är dags att vuxenvärlden tar ansvar för det, i stället för att själva bete sig som barn.
Ps. Apropå Kurirens artikel om rebellmammorna 1 januari 2025 som till största del upptogs av frågan om man får flyga Ds.