Jag vill tacka Luleå kommun, minus SD, för att jag och många med mig gångna helg kunde se film från olika arabiska länder på Folkets bio Royal, en festival som gick under benämningen Arab Film Fest Luleå.
Det var filmer som belyste politiska brännpunkter, tradition kontra modernitet, hur personliga drömmar och ambitioner kan krocka med stelbent patriarkala strukturer, och så vidare. Kort sagt en stor spännvidd, inte minst geografiskt med filmer med fokus på exempelvis Jordanien, Egypten, Sudan och Palestina.
Kultur berikar och dit hör definitivt filmkonst av det slag vi kunde beskåda i Luleå 18-19 september.
Kultur berikar varandra world wide så att säga. Inget är skrivet i sten och kultur av så kallad svensk tappning år 2024 är inte från Hedenhös utan en mix med långa historiska rottrådar i skiftande geografisk riktning. Och det gäller för alla kulturer.
Att ett parti med rötter i svensk nynazism ondgör över Arab Film Fest i Luleå är inget att förvånas över. Kulturarrangemang av detta slag har alltid varit ett hatobjekt för dylika krafter. När Nationella Fronten i Frankrike började vinna framsteg i södra delar av landet var kulturen något som skulle angripas, med till exexmpel utrensning av böcker från kommunala bibliotek eller kraftigt nedskurna anslag till mångkulturella arrangemang, listan kan göras lång.
Vi och dom-ideologin är fördummande, ja rent av farlig. Och rädsla för "den andra" alla konflikters moder, vilket vår tid tyvärr nästan dagligen visar exempel på.
Det Folkets bio Royal och Arab Film Fest gjorde var en motståndshandling väl värd att hylla och ta efter för andra inom det vida begreppet kultur.