Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd med utgångspunkt i regeringens nationella anhörigstrategi, som ska hjälpa till och stärka anhörigperspektivet inom både hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Det är viktigt att anhörigperspektivet integreras som ett förhållningssätt bland chefer och medarbetare. Det innebär att familjen eller andra som är viktiga för den enskilde respekteras och synliggörs, och när möjligt görs delaktiga i vården och omsorgen, enligt Anders Berg, utredare på Socialstyrelsen.
Enligt Socialstyrelsen har cirka 160 000 individer en demenssjukdom, varav 10 000 är under 65 år. I Norrbotten har cirka 4 000 demens, och i Luleå 1 300. Varje år får cirka 25 000 diagnos och 2030 beräknas 270 000 ha insjuknat.
I dag vårdar och stödjer cirka 1,3 miljoner anhöriga en närstående i Sverige. Det vanligaste är att personer i medelåldern ger vård till sina föräldrar, som åldrats och fått en demenssjukdom. De anhörigas insatser innebär att samhället sparar hisnande 194 miljarder kronor per år enligt Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA).
Enligt undersökningar lägger mer än var 6:e person i Sverige över 30 timmar per vecka på att vårda närstående, i Norrbotten motsvarar det cirka 30 000 anhöriga och i Luleå 10 000. 80 procent är kvinnor och 10 procent känner att de måste gå ner i arbetstid för att hinna med. Till följd av detta vittnar de om negativa hälsoeffekter i form av ökad press, sömnbrist, oro över den egna ekonomin som påverkas till följd av inkomst, avbrott på karriärstegen men också sämre pension. Detta kan anses vara en "modern kvinnofälla".
Personalbrist, rådande demografi och kärv ekonomi borde göra våra ansvariga politiker i kommuner och regioner mycket intresserade av att prioritera frågan och integrera anhörigperspektivet i hälso- och sjukvården samt i socialtjänsten.