â DĂ„ jag pratar med kollegor runt om i Sverige pĂ„ tillvĂ€xtorter sĂ„ som Stockholm eller Göteborg sĂ„ har det dĂ€r skett kontinuerligt under decennier. HĂ€r gĂ„r vi frĂ„n noll till en enorm tillvĂ€xt pĂ„ kort tid, fortsĂ€tter hon.
Det fjÀrde kvartalet 2021 skrev sig, enligt SCB, 138 personer i SkellefteÄ frÄn utlandet, men bara 129 frÄn regionen. Den största inflyttningen, 324 personer, skedde frÄn övriga landet.
Historiskt, enligt statistik frÄn 2016, har 86 procent av inflyttade till SkellefteÄ kommun kommit frÄn nÀrregionen. SkellefteÄ har i perioder haft mÄnga inflyttade frÄn utlandet, dÄ frÀmst flyktingar. Nu handlar det frÀmst om arbetskraftsinvandring knuten till allt som hÀnder runt Northvolt Ett.
â Vi har nu 3000 lediga jobb men bara 1500 arbetslösa. Vi behöver fördubbla inflyttningen och vill inte ta frĂ„n inlandet. MĂ„nga nationaliteter har vi aldrig haft hĂ€r tidigare. Det hĂ€r Ă€r den trend vi har förutspĂ„tt. Vi behöver stĂ€lla om pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Vi fortsĂ€tter att analysera den pĂ„gĂ„ende trenden under 2022, sĂ€ger Sundin Jonsson.
SkellefteÄ kommun har nu i International House i Göteborg (se faktaruta) hittat en förebild dÀr de tÀnker lÄna idéer.
â De Ă€r ensamma i landet med en sĂ„ uttalad process för arbetskraft frĂ„n andra lĂ€nder. Det handlar om allt frĂ„n attraktion till mottagande och ett lĂ„ngsiktigt kontaktskapande för en bĂ€ttre integration. Vi hĂ„ller pĂ„ att titta pĂ„ en liknande modell som deras, men har ocksĂ„ tittat pĂ„ andra bra exempel i andra lĂ€nder. Vi har mĂ„nga delar av den i dag fast inte lika strukturerat. Vi jobbar ocksĂ„ tillsammans med Göteborg för att ha en dialog pĂ„ nationellt hĂ„ll, sĂ€ger Sundin Jonsson och konstaterar att hela samhĂ€llet mĂ„ste springa parallellt för att nĂ„ framgĂ„ng.
â Det handlar om att samverka med till exempel skatteverket, migrationsverket, arbetsförmedlingen nĂ€ringslivet och civiilsamhĂ€llet. HĂ€r Ă€r det fortfarande lite för tĂ€ta skott.
De som flyttar in för att jobba i SkellefteÄ har ofta bÄde medföljande och barn. SkellefteÄ kommun rÀknar med att invandringen ökar. Det ger ett stort kommunikationsbehov.
â Vi försöker naturligtvis att utveckla detta med sprĂ„k. Vi översĂ€tter mer och mer till engelska och vi kommer att behöva anstĂ€lla fler och fler tolkar, sĂ€ger planeringschefen Lars Hedqvist.
â Det hĂ€r fĂ„r mĂ€ngder med följdeffekter och det snurrar snabbare framĂ„t. Vi ökade befolkningen med 500 förra Ă„ret och jag tror att vi ökar inemot 1500 2022. Allt Ă€r relaterat till att de fĂ„r en bostad. Prognosen Ă€r att det byggs 2000 bostĂ€der i Ă„r och det skulle teoretiskt innebĂ€ra drygt 2000 inflyttande.
SkellefteÄ kommun söker nu en nyckel som fÄr att sÄ mÄnga som möjligt att stanna.
â Folk kommer hit för att jobba, men för att stanna och bli skattebetalare mĂ„ste man trivas och fĂ„ ett socialt sammanhang med bland annat ett rikt kultur- och fritidsliv och attraktiva boendemiljöer. Det handlar om en hel palett. DĂ„ krĂ€vs en samverkan med bland annat det civila samhĂ€llet, och nĂ€ringslivet. Alla kommer att behöva förstĂ„ att det vi gör hĂ€r Ă€r unikt, att ingen har gjort det tidigare i Sverige, och dĂ€rför krĂ€vs den hĂ€r samverkan, sĂ€ger Sundin Jonsson.
Hon ser dÄ ocksÄ till siffran som regeringens samordnare Peter Larsson presenterat: Ett tillskott pÄ 100 000 personer kommer att behövas i de tvÄ nordligaste lÀnen till Är 2035.
Lars Hedqvist konstaterar att det nu handlar om arbetskraftinvandring och inte flyktingar som vid flera fall tidigare.
â De som kommer vill verkligen att ha ett jobb. De tas inte bara emot och vĂ€ntar i avvaktan pĂ„ nĂ„got nytt. DĂ„ blir det nĂ„got lĂ€ttare, sĂ€ger han och konstaterar att en del av integreringen blir utvecklingen av orterna.
â VĂ„r genomgĂ„ende strategi Ă€r att vi ska driva en samhĂ€llsutveckling pĂ„ att vi inte skapar helt nya stadsdelar eller tĂ€torter. Vi ska skapa nya kvarter med varierade upplĂ„telseformer och bostadstyper för att fĂ„ en blandning av folk. Vi skapar inte helt nya omrĂ„den dit inflyttade kommer, sĂ€ger Hedqvist och fortsĂ€tter:
â Det fina med SkellefteĂ„ Ă€r att vi Ă€r en stor robust kommun med stor yta och orter som har all offentlig och kommersiell service. Vi kan bygga pĂ„ dem med smĂ„ omrĂ„den hĂ€r och dĂ€r. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r vi en spridning och bĂ€ttre integration. Det Ă€r vĂ„r grundstrategi.