Inför valet den 11 september har vi gjort en partienkät med fem frågor som hör till den gröna omställningen i norr.
– De här frågorna kommer bara att bli ännu större och viktigare för partierna, säger Söderberg, som är universitetslektor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Planerna på nya industrietableringar och omställningen mot ett fossilfritt samhälle innebär både möjligheter och utmaningar. Inför valet har vi pejlat läget hos riksdagspartierna i fem brännheta frågor.
Första frågan handlar om det riktade statliga omställningsstöd som bland andra Bodens kommun krävt. Små kommuner som likt Boden och Skellefteå får stora industrietableringar som kräver inflyttning, och dessutom ska ske i högt tempo, drabbas även av enorma utmaningar kopplat till bostäder, skolor och annan infrastruktur.
Där är V och MP mest positiva till ett stöd, S har dörren öppen medan övriga partier säger nej och lanserar andra lösningar, exempelvis statliga kreditgarantier. Charlotta Söderberg är inte överraskad av svaren.
– Partierna följer sina ideologiska utgångspunkter. De på högerkanten vill att marknadskrafterna ska styra medan övriga gärna ser att staten tar en större roll.
Charlotta Söderberg, universitetslektor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Notabelt är att Socialdemokraterna i Norrbotten, som lanserat ett förslag på stöd under namnet kommunklivet, ännu inte fått något gehör på riksnivå.
– Det är inte ovanligt att partiet på nationell nivå har en annan åsikt. Olika distrikt är olika tunga. Med det sagt kan det mycket väl pågå diskussioner i kulisserna.
Nästa fråga: partiernas inställning till det kommunala vetot mot etablering av vindkraft och om/vilken slags ersättning de vill ge vindkraftskommuner. Partierna på högerkanten vill inte flytta fram vetot i processen, som regeringen föreslagit. Att ett stöd behövs är alla partier eniga om, men formen varierar.
Kraftledningar och stillastående vindsnurror. Höga elpriser är en verklighet i södra Sverige. Framtidens elförsörjning påverkas i högsta grad av nyindustrialiseringen i norra Sverige.
Investeringsbonus (V), ersättning kopplad till fastighetsskatten (C) och bygdemedel (SD) är exempel på förslag.
– Alla talar om vindkraftens betydelse i framtiden men flaskhalsen har varit kommunernas och medborgarnas motvilja till etableringar. Därför är det inte överraskande att alla partier vill se någon form av ersättning. Till detta kommer ett högre tempo i tillståndsprocesserna, både när det gäller vindkraft och kraftledningar. Det här kommer diskuteras mycket framöver. Den gröna omställningen sker på nationell nivå men i slutändan kommer många praktiska beslut att tas på kommunal nivå, säger Charlotta Söderberg.
Tredje frågan gäller vilka infrastruktursatsningar som partierna vill prioritera, bland annat kopplat till de proppar på Malmbanan som LKAB varnar för. Alla partier vill se satsningar på godstrafiken. Mest omfattande satsningar på järnvägen vill V göra. L, M och SD är överens om att spola satsningen på höghastighetståg i södra Sverige till förmån för andra projekt.
Begränsad kapacitet på Malmbanan riskerar att påverka råvarutransporter.
– Infrastruktursatsningar är dyra och komplexa frågor, och sätter fingret på att vi befinner oss lite i periferin. Även för viktiga frågor kan det vara svårt att få gehör gentemot mer tätbefolkade regioner.
Nästa fråga gäller bostadsbyggande och det investeringsstöd som försvann när riksdagen antog budgeten från M och KD. Högerpartierna är eniga om att stödet inte ska återinföras, utan föreslår andra åtgärder för att stimulera byggandet medan S, V och MP vill ha stödet tillbaka.
– Även här fördelar sig partierna efter sin ideologiska inriktning, säger Söderberg.
Sista frågan gäller hur partierna vill lösa framtidens energiproduktion. Sveriges förbrukning spås fördubblas. En tydlig skiljelinje går mellan vänster och höger där L, KD, M och SD är tydliga med att kärnkraften ska få en stark roll medan V och MP är inriktade på främst havsbaserad vindkraft.
– Kärnkraftsfrågan har länge varit kontroversiell, av många ansedd som en riskabel energikälla med oöverskådliga konsekvenser vid en olycka. Det som skett på senare tid är att klimatfrågan fått ett större fokus. Fler aktörer har fått upp ögonen för att kärnkraften kan vara den snabbaste vägen till att reducera koldioxidutsläpp och samtidigt säkra elförsörjningen.
Frågan har fått ytterligare uppsving i den hårda kritik som finns i Tyskland, där man stängt reaktorer, och i höga elpriser i södra Sverige, uppger Charlotta Söderberg.
– Hur säkrar man elförsörjningen och en rimlig elräkning samtidigt som man tar hänsyn till klimatet? Det här är en nyckelfråga i valet.
Fotnot: Enkäten kommer att redovisas i sin helhet på Framtidsfabrikens sajt.
