Sneglar mot LuleÄ. Tillsammans med grannstaden ska Boden bygga attraktivitet. Mats Berg rÀknar med att 40 procent av de som fÄr jobb kopplat till H2GS etablering kommer att bo i LuleÄ.
Det hÀr Àr en berÀttelse om stora utmaningar för smÄ kommuner, om hur de samarbetar för att undvika samma fallgropar men ocksÄ hur de löser frÄgor pÄ olika sÀtt.
Snön faller över SÀvast nÀr Bodens kommunchef Mats Berg tar emot i Verkstan, den senast uppförda byggnaden i Bodens Business Park. Högt i tak, glasvÀggar, mötesrum, kontor, restaurang och gym.
Namnet kÀnns vÀl valt i dessa tider. Mycket snack, visst. Men ocksÄ mycket verkstad.
HÀr planerar Boden för den nya tiden. Den som började den 23 februari 2021, dÄ H2 Green Steels planer pÄ ett stÄlverk i Norra Svartbyn blev offentliga.
Mats Berg och Cecilia Kvibacke jobbar dagligen med de utmaningar som Boden stÀlls inför för att matcha den planerade inflyttningen.
Mats Berg visar powerpointbilder och ritar grafer pÄ en whiteboard. BerÀttar om hur kommunen började köpa upp mark kring stamnÀtstationen i Norra Svartbyn, en unik knutpunkt för eltillgÄng. Cecilia Kvibacke, i dag utvecklingsansvarig för Svartbyns industriomrÄde, byggde relationer med bybor över en kopp kaffe.
â FrĂ„n början var det inriktat mot elintensiva nĂ€ringar. Datacenter. Sedan gled det över mot den gröna transformationen. Vi förstod att vĂ€tgasen skulle bli en nyckel och planerade för en vĂ€tgasnod. Men det blev ju mer Ă€n sĂ„.
Uppvaktningen frÄn kretsen kring H2 Green Steel inleddes i maj 2020.
â Grundtanken var stĂ„lverk i LuleĂ„ och vĂ€tgas i Boden. Men det visade sig att LuleĂ„ varken hade tillrĂ€ckligt med mark eller ström. I november 2020 svĂ€ngde det till att vi skulle ha bĂ„de och, sĂ€ger Berg.
"Grundtanken var stÄlverk i LuleÄ och vÀtgas i Boden", berÀttar Mats Berg.
Vilket innebar 1500 nya jobb, om man bara rÀknar de som Àr knutna direkt till driften av stÄlverket och vÀtgasproduktionen. Med byggjobb och kringeffekter kan det handla om 10 000 jobb. Allt inom loppet av nÄgra Är.
Kommunen insÄg att den stod inför en ny typ av utmaning. Men man började inte pÄ noll.
* * *
17 mil söderut och 3,5 Är tidigare hade SkellefteÄ hamnat i en liknande situation, nÀr Northvolt beslutade att förlÀgga sin batterifabrik med 3000 nya jobb till staden.
Bryter vÀg för samhÀllsomstÀllningen i norr. SkellefteÄs kommundirektör Kristina Sundin Jonsson summerar fördelar och nackdelar med den dramatiska utvecklingen i staden.
Kommundirektören Kristina Sundin Jonsson har dragit berÀttelsen till leda vid det hÀr laget, för allmÀnhet och regeringsrepresentanter, journalister frÄn nÀr och fjÀrran och studiebesök frÄn skolor och andra kommuner.
SĂ„ vi hoppar rakt in i historien.
Vad blev rÀtt och vad blev fel?
â Det starka engagemanget dĂ€r vi jobbat tillsammans Ă€r en framgĂ„ngsfaktor. I det stora hela har vi gjort korrekta analyser. Vi sĂ„g Ă€ven tidigt att det fanns ett behov av en nationell samordnare. Misstag? Ja, kanske Ă€r att vi underskattat processerna och trodde att saker skulle hĂ€nda snabbare Ă€n de gjorde. Sverige har ett system för att hantera stora nedlĂ€ggningar, inte stora etableringar. Det finns en stor tröghet pĂ„ den nationella nivĂ„n, inte minst nĂ€r det gĂ€ller infrastruktur mot utbildningssidan, sĂ€ger Kristina Sundin Jonsson.
"Att vi Àr först ger en stolthet och skapar en nybyggaranda", sÀger Kristina Sundin Jonsson.
Fördelar och nackdelar med att ni gÄr i fronten för utvecklingen?
â Vi fĂ„r vara med och ta fram nya modeller och former för exempelvis utbildning och attraktiva miljöer. Att vi Ă€r först ger ocksĂ„ en stolthet och skapar en nybyggaranda. Att vara ett samhĂ€lle i förĂ€ndring kan vara en nackdel. Det byggs pĂ„ mĂ„nga stĂ€llen, det blir avstĂ€ngningar och bilköer dĂ€r vi inte haft köer tidigare. En belastning för befolkningen.
* * *
FjÀllets möjligheter. NÀrheten till Dundret Àr en av de guldkorn som Alexander Kult och GÀllivare kommun vill förÀdla och utnyttja.
GÀllivare sitter pÄ ett trumfkort. Det gÄr inte att vÀrja sig mot skissen som kommunens sÀrskilde samordnare Alexander Kult visar i mötesrummet pÄ tredje vÄningen i kommunhuset.
Vid en hastig blick ser det nÀstan ut som att det gÄr att Äka störtlopp nerför Dundrets backar rakt in i centrum. DÀremellan ligger dock Repisvaara, bostadsomrÄdet som pÄ mÄnga sÀtt fÄtt illustrera det nya GÀllivare som vÀxer fram.
â Det Ă€r klart att vi har tankar pĂ„ hur vi ska anvĂ€nda Dundret i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer. Hur staden och fjĂ€llet ska vĂ€xa ihop, sĂ€ger Kult.
Hyfsade utsikter. Bland annat vid Dundret och Vassara trÀsk och Àlv ska GÀllivare vÀxa.
* * *
I sin översiktsplan hade Boden mÄlet att befolkningen pÄ 28 000 skulle vÀxa till 30 000 Är 2025. Ett arbete för att vÀxa var alltsÄ inlett innan H2GS dök upp.
â Förskolestrukturen var satt för att bli fler och en översyn av skolan inledd. I detaljplaner för bostĂ€der hade vi tagit höjd. Kommunens budget var belastad redan innan det hĂ€nt. KommunfullmĂ€ktige har varit uthĂ„llig i det arbetet, och det fick vi betalt för, sĂ€ger Mats Berg.
HÀr planerar Boden för framtiden. Kommunchefen Mats Berg och Cecilia Kvibacke, utvecklingsansvarig för Svartbyns industriomrÄde, visar detaljplanen för stÄlverket.
Ett samarbete med LuleÄ var inlett i tysthet.
â Det var ett av kraven frĂ„n H2 Green Steel. Men vi hade heller aldrig en tanke pĂ„ att försöka göra det utan LuleĂ„.
NĂ€sta samarbete var lika givet.
â Vi besökte SkellefteĂ„ kommun, SkellefteĂ„ kraft och Northvolt. De berĂ€ttade hur de jobbade, vilka misstag de gjort och vad som blivit bra. Det Ă€r lĂ€tt att förbise vissa saker nĂ€r mycket ska hĂ€nda samtidigt. Exempelvis att man mĂ„ste ha kollektivtrafik till byggomrĂ„det.
Boden har delvis valt en annan vÀg Àn SkellefteÄ i relationen till storföretaget, berÀttar Mats Berg.
Mats Berg fortsÀtter:
â Jag slogs av hur samspelt SkellefteĂ„s koncern var. De hade ocksĂ„ jobbat hĂ„rt med att fĂ„ ordning pĂ„ relationen kommun-företag. Det var tydligt hur viktigt det Ă€r att ha de juridiska delarna och förutsĂ€ttningarna pĂ„ plats. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n det har vi delvis valt en annan vĂ€g och fokuserar mer pĂ„ gemensamma förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r juridiska paragrafer, vilket hanteras i ett gemensamt samarbetsavtal, som faststĂ€llts av kommunstyrelsen.
DÀr styrs bland annat att H2 Green Steel ska ha kontor i Boden, delta i uppbyggandet av utbildningar och utnyttja lokala företag i arbetet.
Finns det faror med er vÀg?
â Absolut. Det finns en risk att man kommer för nĂ€ra varandra. Det behöver vi hantera.
* * *
Avtalen gentemot Northvolt Àr ett genomtÀnkt arbetssÀtt, uppger Kristina Sundin Jonsson.
â Som kommun blir vi, och ska bli, granskade. Det Ă€r extra viktigt med öppenhet och transparens, att vi behandlar alla lika och inte gör nĂ„gra sĂ€rskilda "dealer". Vi mĂ„ste behĂ„lla vĂ„r samhĂ€llsroll och vĂ€rna affĂ€rsmĂ€ssigheten. DĂ€r Ă€r juridiken ett bra verktyg.
Politiken kommer tvingas till tuffa prioriteringar, konstaterar Kristina Sundin Jonsson.
Utvecklingen har skapat en akut bostadsbrist. De senaste tio Ären har priserna ökat med 350 procent. Under 2021 ökade de med 30 procent, enligt mÀklarstatistik som Norran Ätergivit.
MÄlet Àr att bygga 5000 nya bostÀder till Är 2025. En del bestÄr av förtÀtning i centralorten, men Àven mindre samhÀllen utanför stan, som KÄge och BureÄ, ska vÀxa.
â Om ungefĂ€r 1,5 Ă„r rĂ€knar vi med att ha byggt ifatt, sĂ€ger Sundin Jonsson.
Staden har vuxit till över 73 000 invÄnare och befolkningsmÄlet har uppgraderats. Nu gÀller 90 000 Är 2030 och 100 000 Är 2040. Med det följer behov av bostÀder, skolor/förskolor, gÄng- och cykelvÀgar och VA-nÀt.
För att svara upp mot alla etableringar rÀknar SkellefteÄ med investeringar pÄ 26 miljarder 2016 till 2025.
SkellefteĂ„ rĂ€knar med 26 miljarder i investeringar frĂ„n 2016â2025. NivĂ„n ligger mellan fem och tio gĂ„nger högre Ă€n normalt för en kommun av SkellefteĂ„s storlek. Pengar som SkellefteĂ„ till viss del lĂ„nar upp.
â NivĂ„erna Ă€r klart mest per capita i landet och saknar motstycke historiskt. Politiken kommer tvingas till tuffa prioriteringar. Vi har dock i grunden en stark ekonomi.
SkellefteÄs erfarenheter Àr en angelÀgenhet pÄ riksnivÄ.
â Nationellt förstĂ„r man att det Ă€r viktigt att vi lyckas. Vi skapar en modell för hur man ska jobba vid liknande situationer.
Hyllar samarbetet. Tillsammans Àr kommunerna i norr starka, sÀger Kristina Sundin Jonsson.
Regionalt deltar SkellefteÄ i samverkansgrupper dÀr Boden, LuleÄ, PiteÄ, GÀllivare, Kiruna och UmeÄ finns med. Ett exempel Àr Viable cities, samarbetet kring hÄllbara och attraktiva livsmiljöer.
â Ăven kring kompetensförsörjning, utbildningsformer och infrastruktursatsningar pĂ„gĂ„r ett arbete. NĂ€r vi jobbar tillsammans blir vi en stark röst, sĂ€ger Kristina Sundin Jonsson.
* * *
2500 nya jobb Är 2030. 1200 nya bostÀder till Är 2026. En befolkningsökning frÄn 17 500 till 20 000 Är 2026.
Det Àr siffror som GÀllivare inte ens kunde drömma om, förrÀn i mars 2021 dÄ Hybrits besked att demoanlÀggningen ska byggas i VitÄfors kom. LKAB:s plan Àr att bygga ytterligare tvÄ jÀrnsvampverk i kommunen.
Alexander Kult i Kunskapshuset, en av de nya allmÀnna byggnader som uppförts i centrala GÀllivare. Isevenemangsarenan Àr en annan, och multiaktivitetshuset Àr under uppförande.
Alexander Kult Àr spindeln i nÀtet i planeringen av bostÀder och samhÀllsservice.
â Dialogen Ă€r god. MĂ„nga olika aktörer Ă€r delaktiga, alltifrĂ„n nĂ€ringslivet till ungdomsrĂ„d och pensionĂ€rsrĂ„d, sĂ€ger han.
Nya bostÀder planeras i centrum, strandnÀra (efter Vassara trÀsk och Vassara Àlv), fjÀllnÀra (vid Repisvaara och Dundret), i Koskullskulle och Àven pÄ landsbygden. För att minska den tunga trafikens pÄverkan pÄ Koskullskulle planeras en ny infart till VitÄfors.
â Vi rĂ€knar med fördelningen 1000 fasta bostĂ€der och 200 entreprenörsbostĂ€der ungefĂ€r. Top BostĂ€der och LKAB bygger 200 vardera. Det blir inga problem att fĂ„ fler aktörer. Efter Hybrits besked stĂ„r byggföretagen i kö. SĂ„ var det inte tidigare.
Band mellan gruvstÀderna. Flera samarbeten med Kiruna Àr inledda.
Samverkan med myndigheter och andra kommuner Àr en nyckel, anser Kult. GÀllivare har ett sÀrskilt band till Kiruna.
â De Ă€r ocksĂ„ inne i en stadsomvandling och vi ser mer och mer möjligheter. Exempelvis har vi ett avtal om gemensam stadsarkitekt och tittar pĂ„ gemensam rĂ€ddningstjĂ€nst.
Regeringens samordnare Peter Larsson har sagt att han tror att GÀllivare och Kiruna kommer vÀxa ihop.
â Varför inte. FĂ„r vi dubbelspĂ„r pĂ„ Malmbanan öppnas stora möjligheter. Inte minst för en gemensam arbetsmarknad.
NÀr det gÀller investeringskostnaden rÀknar GÀllivare med 1,5 miljarder fram till Är 2030.
* * *
Bodens arbete framÄt Àr uppstyrt i fyra olika utvecklingsomrÄden. Mycket sker i samverkan med LuleÄ.
â Vi har ett avstĂ€mningsmöte per vecka. NĂ€r det gĂ€ller kompetensförsörjningen sĂ„ jobbar vi ihop för att bygga attraktivitet. Tillsammans Ă€r vi nĂ€stan 110 000 invĂ„nare. Det gör oss till en plats dĂ€r man kan erbjuda vĂ€ldigt mycket och varierande livskvalitet. För infrastrukturen finns planer pĂ„ att bygga ihop bĂ„de fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t och VA-nĂ€t, sĂ€ger Mats Berg.
FrÄn SÀvast dÀr Mats Berg arbetar Àr det inte lÄngt till LuleÄ kommun. Planer finns pÄ att knyta ihop VA och fjÀrrvÀrme.
Investeringar i infrastruktur, skolor och annan samhÀllsservice Àr tunga belastningar för alla kommuner som vÀxer snabbt. För Bodens del handlar det om cirka fyra miljarder fram till 2030, enligt en grov uppskattning.
3200 nya bostÀder mÄste fram, varav 1300 redan Àr pÄ gÄng. Kommunen jobbar med centrala kvarter. Vidare har man köpt TrÄngfors fotbollsanlÀggning nÀra LuleÀlven. TjÀrnbacken och SÀvast udde Àr andra projekt.
Planeringen bygger pÄ arbetspendling frÄn LuleÄ. Alla jobb frÄn H2 Green Steels etablering kommer inte besÀttas av bodensare.
â Vi rĂ€knar med att cirka 60 procent vĂ€ljer att bo i Boden och 40 procent vĂ€ljer att bo i nĂ€rliggande kommuner.
Olle Lindström och Karl Petersen drev samarbetet mellan Boden och LuleÄ.
För nÀrvarande Àr Petön/SÀvast udde de enda omrÄden som Àr under planering mot LuleÄ. Mats Berg hymlar inte om vikten av att bÄde Boden och LuleÄ aktivt börjar samplanera i syfte att binda ihop stÀderna fysiskt. Det samarbete som inleddes av kommunalrÄden Karl Petersen (S) och Olle Lindström (M) i början av 2000-talet har gÄtt pÄ sparlÄga en lÀngre tid.
EntreprenörsbostÀder Àr en annan viktig frÄga. Utan entreprenörsbostÀder riskerar man att lÄsa den vanliga marknaden. 300 tillfÀlliga bostÀder börjar byggas i SÀvast i höst. KÄrbacken Àr ett annat aktuellt omrÄde. Men det behövs fler.
â Det Ă€r rimligt att det blir entreprenörsbostĂ€der pĂ„ nĂ„gon yta nĂ€rmare industriomrĂ„det, sĂ€ger Mats Berg.
* * *
Kiruna har fullt upp med stadsflytten. Utvecklingen med LKAB:s fossilfria jÀrnmalmsproduktion Àr ocksÄ en bit bort i tiden. PiteÄ och LuleÄ vÀntar pÄ nya etableringsbesked. I PiteÄ pÄgÄr utbyggnaden av Markbygdens vindkraftspark. Kommunen har ocksÄ flaggat för att en större satsning kopplat till batteriindustrin Àr pÄ ingÄng till Haraholmen.
â Vi brukar sĂ€ga att den gröna omstĂ€llningen startade med Markbygden. Det finns ett tryck frĂ„n industrin hos oss. Vi har mĂ„nga förfrĂ„gningar, sĂ€ger kommunalrĂ„det Helena Stenberg (S).
PiteÄs kommunalrÄd Helena Stenberg (S).
Ett flertal bostadsprojekt Àr igÄng. Bland annat PiteÄ östra och i centrum, dÀr mark frigörs nÀr Christinaskolan och Norrmalmalmskolan slÄs ihop.
I LuleÄ ska spanska gödseltillverkaren Grupo Fertiberia bygga en gödselfabrik och gruvbolaget Talga öppna en fabrik för batterikomponenter. Fler aktörer finns i bakgrunden. LÀgg till H2 Green Steels etablering, som vÀntas spilla över pÄ LuleÄ.
Staden sitter dock vÀl rustad pÄ bostadsfronten. En pusselbit i det arbetet Àr den försÀljning av lÀgenheter som 2015 gjordes frÄn kommunala bostadsbolaget Lulebo, anser kommundirektören Anna Lindh Wikblad.
â Vi fick in nya, stora bostadsaktörer till norra Sverige. Det har Ă€ven andra kommuner hĂ€r uppe fĂ„tt nytta av, sĂ€ger hon.
LuleÄs kommundirektör Anna Lindh Wikblad.
Att LuleÄ inte byggt mot Boden Àr ett medvetet val, uppger Lindh Wikblad.
â För att fĂ„ bort bostadsbristen snabbt var vi tvungen att anvĂ€nda den struktur vi hade pĂ„ plats. Tack vare det har vi ett helt annat lĂ€ge nu. Men vi tittar absolut pĂ„ hur vi kan vĂ€xa mot Boden. Vi jobbar tight ihop för att bygga attraktivitet som tvillingstĂ€der.