Niklas Johansson, kommunikationsdirektör pÄ LKAB.
LKAB fÄr en slÀng av den nationalekonomiska sleven nÀr Magnus Henrekson och David Sundén tittar med ett kritiskt öga pÄ stÄlsatsningarna i Norrbotten. LKAB gapar över för mycket med djupare gruvor, Per Geijer och till det Àven Hybrit, menar ekonomerna. Men Niklas Johansson menar att de missar den större bilden för gruvjÀtten.
â För oss börjar allt i gruvan. Vi bygger vĂ„r verksamhet pĂ„ att bryta jĂ€rnmalm och kritiska mineral. Medan vĂ„ra konkurrenter grĂ€ver upp jĂ€rnmalm med grĂ€vskopa ska vi gĂ„ djupare för att fortsĂ€tta driva vĂ„r verksamhet, sĂ€ger Johansson.
DÀrför mÄste LKAB:s verksamhet bygga pÄ att öka vÀrdet pÄ sina produkter. DÄ Àr jÀrnsvampsproduktion en naturlig utveckling frÄn de pellets som bÀr företaget idag.
â Vi ser ju att jĂ€rnsvampen kan bli mer Ă€n tre gĂ„nger sĂ„ mycket vĂ€rd som pelletsen, sĂ€ger Niklas Johansson.
Till Dagens Industri sade Magnus Henrekson att LKAB borde "förbli vid sin lÀst". AlltsÄ fortsÀtta tillverka pellets som de redan kan.
â Men hade vi blivit vid vĂ„r lĂ€st hade vi inte funnits kvar. Man vill inte bli ett Facit (Reds. anm. Det svenska bolaget som försökte hĂ„lla fast vid de gamla rĂ€knemaskinerna). DĂ€rför mĂ„ste vi hela tiden utveckla vĂ„ra produkter.
Niklas Johansson sÀger dock att rapporten beskriver utmaningarna ganska vÀl som risken för elbrist om inte produktionen byggs i takt med industrins satsningar.
â Vi Ă€r beroende av att energibolag bygger ut, annars kommer delar fĂ„ skjutas pĂ„ eller hamna nĂ„gon annanstans.
Men varför ska just LKAB tillverka jÀrnsvampen?
â Det handlar om skala, gör vi mycket pĂ„ samma stĂ€lle sĂ„ blir det billigare. Idag skickar vi runt 7-8 miljoner ton syre i vĂ„ra pellets. DĂ„ finns det en effektivitet att finna genom att vi sjĂ€lva gör jĂ€rnsvampen.
HÀr pÄ LKAB:s industriomrÄde VitÄfors i Malmbergsgruvan ska stora delar av den nya anlÀggningen byggas. Projektet kommer att generera mellan 2000 och 3000 jobb, uppger LKAB.
Att nÄgon annan Àn LKAB eller SSAB skulle göra jÀrnsvampen, som nationalekonomerna menar vore mindre riskfyllt, vÀnder sig Niklas Johansson mot.
â Vi vill ju hellre skapa ett vĂ€rde och jobb hos oss hĂ€r i norr Ă€n hos vĂ„ra kunder i Europa för att bli en mer konkurrenskraftig del i vĂ€rdekedjan.
Samtidigt Àr utmaningarna verkliga, sÄ som elpriset.
â För att vi ska lyckas krĂ€vs en massa andra saker och inte minst dĂ„ vindkraft pĂ„ land. Du vill ha lĂ„ga elpriser och jag vill ha lĂ„ga elpriser, men ingen Ă€r sĂ„ intresserad av lĂ„ga elpriser som LKAB i framtiden.
HÀr dyker en vÀlbekant flaskhals upp, tillstÄndsprocesser och det kommunala vetot stÄr ofta i vÀgen för ny elproduktion och pÄ frÄgan om LKAB inte skulle kunna bygga egna vindkraftverk Àr svaret givet:
â Det Ă€r inte dĂ€r problemet ligger, vi har inte lĂ€ttare Ă€n andra att fĂ„ tillstĂ„nd. Det Ă€r inte sĂ„ att folk inte vill investera i det. Problemet Ă€r administrativt och politiskt.
NÀr det gÀller kritiken om att LKAB och Hybrit lÄst sig vid en process som kan bli förÄldrad eller olönsam sÀger Niklas Johansson att de stÀndigt utvÀrderar tekniken.
â Vi tittar sĂ„klart pĂ„ alternativa teknologier, det mĂ„ste man vara öppen för. Vad vi planerar Ă€r en stegvis utbyggnad och dĂ„ kan tekniken anpassas. I dagslĂ€get ser vi inget som klarar av att konkurrera med det hĂ€r som vĂ€g framĂ„t. Speciellt inte kopplat till hur man anvĂ€nder vĂ„r rĂ„vara pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt, sĂ€ger Niklas Johansson.
Hur ser du pÄ frÄgan om att ni i förlÀngningen riskerar skattebetalarnas pengar?
â Den största risken för LKAB och svenska folket skulle ju vara att inte göra nĂ„gonting, att förbli vid vĂ„r lĂ€st. Vi behöver utveckla vĂ€rdet pĂ„ vĂ„ra produkter för att vara konkurrenskraftiga, för att kunna fortsĂ€tta bryta jĂ€rnmalm och kritiska mineraler.