Inom EU:s gränser behövs inga arbetstillstånd.
Man kan dela in rekryteringen av utländsk arbetskraft i två grenar:
- Anställa asylsökande.
För att asylsökande ska få rätt att arbeta behöver de ett så kallat LMA-kort med undantag från arbetstillstånd, som Migrationsverket utfärdar. Det innebär att identiteten är fastställd och att du inte tidigare fått avslag på asylansökan.
– Här finns risker för företagen som de måste ha koll på. Även om personen fått ett avvisningsbeslut kan den ha kvar LMA-kortet. Att låta personen jobba kvar är ett brott mot utlänningslagen, säger Peder Hansson, vd vid Terminal 5, som specialiserat sig på att hjälpa företag i rekrytering av kompetens från utlandet.
- Rekrytera utomlands.
Inom EU behövs inga arbetstillstånd, bara en registrering hos Skatteverket. Utanför EU krävs ett arbetstillstånd. Ansökan görs till Migrationsverket. Ansökan kan gälla hela familjen, alltså medföljande och barn.
Arbetstillståndet är giltigt i två år. Därefter har man möjlighet att ansökan om förlängning i två år, och därefter ansöka om permanent uppehållstillstånd (ej lika med svenskt medborgarskap).
– Även här finns fällor. Om något händer, exempelvis att personen byter jobb eller blir befordrad, måste ansökan göras om. Det är väldigt vanligt exempelvis att en person presterar bra och får en högre befattning. Utan ett nytt tillstånd blir det ett brott mot utlänningslagen. Personen kan tvingas lämna landet och för arbetsgivaren finns det fängelse i straffskalan. Att ta ett extrajobb är olagligt och kan också leda till att arbetstillståndet förloras.
Peder Hansson fortsätter:
– Regelverket är komplext om man aldrig hållit på med det. Andra exempel är att det krävs en viss nivå på inkomsten, att man klarar att försörja familjen. Samt att jobbet måste ha annonserats ut på platsbanken. Annars riskerar man att få avslag.
Även för snabbspår är det långa väntetider på arbetstillstånd hos Migrationsverket.
Ansökan om arbetstillstånd kan göras på två sätt:
- En vanlig ansökan, som tar mellan 8-12 månader att behandla.
- Ansökan via snabbspår, som görs av företag som är certifierade hos Migrationsverket. Då ska arbetstillståndet vara klart inom en månad.
– Men här har det tyvärr blivit långa väntetider beroende på att Migrationsverket har för mycket att göra. Det har tagit 4-5 månader i vissa fall. Vilket innebär problem. Personen kan ha fått ett datum då anställningen ska starta, sagt upp sig hos arbetsgivaren och sålt sitt hus, och så drar det ut på tiden.
"Långa väntetider på Migrationsverket orsakar problem", säger Peder Hansson.
Peder Hansson har löpande kontakt med en rad olika myndigheter. Han bedömer att en orsak till förseningarna är att Migrationsverkets verksamhet på riksnivå är på efterkälken.
– Exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan är lätta att ha och göra med och har ett effektivt systemstöd. Migrationsverket däremot, där är det mycket papper som ska skrivas under. De har också anställt mycket nytt folk. Om man har en komplex fråga kan man få helt olika svar beroende på vem man pratar med. Det skulle göra stor skillnad om Migrationsverkets verksamhet fungerade bättre och smidigare, exempelvis med digitala signaturer.
För att den utländska arbetaren och dennes familj ska få livet att fungera i det svenska samhället, exempelvis starta bankkonto och teckna försäkring, behövs även ett samordningsnummer eller svenskt personnummer. Om tiden i Sverige är kortare än ett år söker man om samordningsnummer, i annat fall om personnummer.
Northvolts fabrik i Skellefteå har byggts upp med hjälp av gästarbetare från ett stort antal olika länder. Nu behöver företaget rekrytera kompetens till fasta tjänster från hela världen.
Felaktigheter och förseningar orsakar stor skada, anser Peder Hansson.
– Det drabbar arbetsgivaren, som får vänta på viktig arbetskraft, eller rent av blir utan. Det drabbar arbetssökande, som kan förlora inkomst och kanske till sist ledsnar och bestämmer sig för att inte flytta hit. Och i slutändan drabbar det AB Sverige, som bränner varumärket och får svårare att klara investeringar när företagen får allt svårare att rekrytera.
Det svåraste hindret har vi sparat till sist: språket.
– Det tar tid att lära sig svenska. Att myndigheter och företag blir mer mottagliga för icke svensktalande vore därför den enskilt största faktorn för att rekryteringen i norra Sverige skulle lyckas. Säg att man skapar ett system som är uppbyggt på engelska, med policydokument och mallar och annat, och bestämmer sig för att koncernspråket ska vara engelska – då har du öppnat upp en kandidatmarknad som täcker hela behovet av kompetensförsörjningen.
Byggarbetare är en av branscherna där det behövs kompetens från utlandet.