Företrädarna för Byggföretagen menar att samhällsbyggandet i norr måste vara en prioriterad angelägenhet.
För att kunna leva upp till kommunernas befolkningsmål och möta de stora investeringarna som pågår i Norr- och Västerbotten måste byggandet, enligt Byggföretagens beräkningar fördubblas under de närmaste 20 åren.
För närvarande ser det inte ljust ut för byggandet i Sverige. Byggföretagens senaste konjunkturrapport pekar mot att bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar krymper med nästan 10 procent i Sverige under 2023. För Västerbotten är siffran -5 procent och i Norrbotten +1. Anledningen är hög inflation, ökade materialpriser och stigande räntor. Totalt sett är de två norrlandslänen ”vinnare” i en svår tid.
I Kiruna och Gällivare är man mitt uppe i en mycket stor omvandling där stora delar av bebyggelse, service och näringsverksamhet flyttar från en plats till en annan. Etableringen av det nya stålverket i Boden leder till både ny egen bebyggelse och en starkare sammanväxning med Luleå. I Skellefteå har man lämnat stagnationen bakom sig då bostäder revs och i stället gått in i en fas med ett accelererande bostadsbyggande. Umeå är fortsatt en viktig tillväxtort i norr och har under många år hanterat en befolkningstillväxt.
– Trots att läget på byggfronten är bättre häruppe i norr än i övriga delar av landet krävs det omfattande insatser för att få ordentlig fart på byggandet. Brist på nya bostäder riskerar att hindra den önskade befolkningsutvecklingen i norr. Kompetens genom fly-in- fly- out är absolut inte hållbart, konstaterar Christer Johansson, bransch- och föreningsansvarig för Byggföretagen Västerbotten.
"Även bankernas roll måste ses över och förnyas för att möjliggöra finansiering av bostadsbyggande i hela Norr- och Västerbotten och inte skapa ett moment 22", säger Christer Johansson..
Han och Erik Ranängen, som har samma uppdrag för Byggföretagen i Norrbotten, betonar att kommuner som vill växa behöver sätta mål för tillväxt och utveckla sin roll som möjliggörare.
– Mål för bostadsbyggandet är viktigt eftersom planeringen och nya detaljplaner hänger ihop med hur många bostäder som kommer att byggas. Det byggs aldrig fler än de som är planerade för, säger Erik.
Målen kan även handla om att förbättra näringslivsklimatet, korta kötiden för bygglov eller verka för god samverkan med andra aktörer.
De efterlyser också nya grepp för samhällsbyggandet i norr.
Christer Johansson och Erik Ranängen hoppas att den nya regeringen nu inför reformer som säkerställer en hög och jämn byggtakt.
– Det krävs omfattande förenklingar i regelverk och byggprocesser. Rollerna i samhällsbyggnadsprocessen måste utvecklas så att en större samverkan sker i tidiga skeden av planering och detaljplaneprocesser, menar Erik som också tycker att man borde öppna upp för att införa provverksamhet där aktörer och kommuner snabbt kan påbörja byggande utan långa processer.
Företrädarna för Byggföretagen menar att samhällsbyggandet i norr måste vara en prioriterad angelägenhet.
– Om regionen ska kunna utvecklas hållbart, och där det inte behöver byggas fler fly-in- fly out-baracker krävs att frågan lyfts upp på jämbördig nivå mot riksintressen och att kommunerna får större möjlighet att fatta beslut när intressen ska vägas mot varandra, anser Christer Johansson.
– Mål för bostadsbyggandet är viktigt eftersom planeringen och nya detaljplaner hänger ihop med hur många bostäder som kommer att byggas, säger Erik Ranängen.
Det behövs också enligt Byggföretagen tydligare politiska åtgärder för kompetensförsörjning och tillväxt i norr. Detta kan enligt dem till exempel ske genom att vända om 70-talets flyttlasspolitik, nu från syd till norr. Utbildningar behöver också anpassas till de behov som finns.
– Även bankernas roll måste ses över och förnyas för att möjliggöra finansiering av bostadsbyggande i hela Norr- och Västerbotten och inte skapa ett moment 22, säger Christer.
Han och Erik Ranängen hoppas att den nya regeringen nu inför reformer som säkerställer en hög och jämn byggtakt. Det kan bland annat handla om nya finansieringslösningar som exempelvis bostadsbidrag på individnivå, slopade amorteringskrav och snabbare planprocesser.
Erik Ranängen och Christer Johansson är bransch- och föreningsansvariga för Byggföretagen i Norrbotten och Västerbotten.
– Sänk trösklarna till den ägda bostaden. Höga kontantinsatser och tuffa amorteringskrav slår hårt, inte bara i storstäderna. När efterfrågan hålls tillbaka hämmar det bostadsbyggandet på tillväxtorter då det byggs för få bostäder, med stigande priser som följd. Det måste vara möjligt att finansiera ett bostadsköp, menar Erik.
Byggföretagen hävdar vidare att det finns flera exempel på nationell lagstiftning som utgör hinder för utveckling för orter och regioner i Norr- och Västerbotten.
– Därför bör kommunerna i norr ges en möjlighet att själva ta beslut om till exempel strandskydd samt utveckling av stadskärnor, avslutar Erik Ranängen.