SamhällsomvandlingenNorra Sverige

Arbetspendlingen kostar Kiruna över 100 miljoner

Arbetspendlingen kostar 125 skattemiljoner per år samtidigt som unga och familjer stängs ute från bostadsmarknaden. Vad gör Kiruna för att bryta utvecklingen? Följ med till förre arbetsmiljöinspektören som uppmanar Kirunaborna att tänka efter vem de säljer huset till och villaägaren som längtar efter en snöboll på fönstret.

Norra Sverige 5 januari 2023 18:00

 

Adventstjärnan lyser i köket i lägenheten på Bromsgatan, som Håkan Sandström och hans fru hyr av LKAB. 

– Vi har aldrig bott bättre. Hyran är okej och det är ett lugnt och pittoreskt område med stora ytor runt husen, säger han.

Ett stenkast bort väntar Bolagsskolan på rivning. Mot Lombololeden har ett entreprenörsboende byggts.

– Vi ligger precis på gränsen men vi klarar oss tills vidare.

undefined
Vid Bolagsskolan står ett relativt nytt entreprenörsboende.

Håkan har följt utvecklingen och gillar att dela med sig av funderingar på Facebook, om gamla tider, stadsflytten och möten med gästarbetare i badhusets bastu.

– Arbetspendlingen i sig är inget nytt. Som barn visste vi om en "Bonn-Lundström" på Förargatan som hyrde ut åt finnar. Och Tornedalsrallyt har det ju gjorts tv-program om.

undefined
Håkan Sandström har följt Kirunas utveckling länge. Själv blev han uppsagd från LKAB vid krisen i början av 1980-talet. "Vi hade planer på att köpa en trea på 80-talet på Konduktörsgatan, men vi tyckte att priset på 5000 kronor var för mycket. Den är värd 1,5 miljoner i dag", säger han.

De sista 17 åren av sitt arbetsliv jobbade han som arbetsmiljöinspektör. Han har sett LKAB förändra sin verksamhet mot automation och hur nyttjandet av skiftgång ökat, bland annat med sju dagar jobb, sju dagar ledigt.

– Det är inget unikt för gruvan, det finns hos många industrier. Välbetalda jobb. Systemet fungerar bra. Alla är nöjda. Men skiftgång är inte hälsosamt i grunden och utvecklingen gynnar inte Kiruna, säger Håkan.

undefined
"Stadsomvandlingen har varit för stor att hantera, både för kommunen och LKAB. Det borde skapas en "Lex Kiruna" med alla erfarenheter härifrån", säger Håkan Sandström.

Största skälet till att arbetspendlingen ökat är stadsflytten, anser han. För att klara av det enorma projektet måste byggföretag från andra delar av landet och andra länder anlitas. Företag har köpt upp ett stort antal bostadshus eller hyr hus av andra aktörer för att lösa boende.

– Det är ungefär tio år sedan det drog iväg på allvar. Många barnfamiljer vill stanna men blir utbudade och flyttar. Jag försöker uppmana folk att de ska tänka på vem de säljer till. Även om man inte säljer till högstbjudande får man bra betalt i Kiruna i dag. Man kan tänka på sina grannar och på att det nästa gång kan det vara ens egna barn som inte får möjlighet att stanna. Kiruna har en ljus framtid på många sätt men då måste vi få bukt med det här, säger Håkan Sandström.

undefined
150 av drygt 2400 anställda vid LKAB i Kiruna arbetspendlar. Inräknat underleverantörer till LKAB beräknar kommun och fack att det rör sig om ungefär ett 1000-tal arbetspendlare, det vill säga ungefär lika många som i byggbranschen.

* * *

Enligt regionens statistik för 2021 har Kiruna 1360 inpendlare. Där är inte utländsk arbetskraft inräknad. Kommunen och byggfackets bedömning är att det handlar om drygt 2000. 

En fortsatt bedömning är att pendlarna är jämnt fördelade mellan gruva och byggbransch, samt en mindre andel inom besöksnäring (50-100 utslaget på ett år). Något underlag finns dock inte.

undefined
Många av arbetarna som bygger nya Kiruna centrum arbetspendlar.

Jobben i Kiruna är välbetalda och kommunalskatten relativt hög (34,39 procent). 2000 personer genererar 125 miljoner i skatt. Dock kan en kommun av Kirunas storlek aldrig kan försörja det antalet byggjobb som stadsflytten kräver.

Kommunen har också gjort beräkningar av hus som är låsta från bostadsmarknaden. För två år sedan var de ungefär 300. Nu är de snarare runt 350.

* * *

Det är siffror som kommundirektören Johan Bergstad är väl medveten om. 

undefined
"Kiruna behöver bli 7000 fler invånare, och behöver all skattekraft vi kan få", säger Johan Bergstad.

– Pendling är inte ett sätt att bygga samhälle. Investeringar, utmaningar och risker kopplade till den gröna omställningen är enorma för oss. Om utvecklingen ska brytas måste vi få hjälp av staten. Det kan handla om investeringsbidrag och lokala skatter från råvaruproduktion. Samtidigt måste vi i kommunen bli bättre på att få folk att flytta hit, och skapa förutsättningar med god samhällsservice, säger han.

På golvet i kontoret i stadshuset står en 3-4 meter lång whiteboard fulltecknad med aktuella projekt. Frågan om bostäder är den viktigaste för Kirunas framtid, anser Bergstad. Över 500 nya bostäder tillkommer nästa halvår från LKAB:s produktion, men det räcker inte. 

undefined
Modellen av centrala Kiruna är flyttad från gamla stadshuset till Kristallen. Kommundirektör Johan Bergstad konstaterar att modellen måste byggas ut för att rymma nya centrum.

– Vi behöver 350 nya bostäder varje år framöver.

Entreprenörsboenden är en nyckel för att frigöra uppköpta villor och hus. Sådana har tillkommit, bland annat på Lombias parkering och vid Bolagsskolan.

– Vårt största problem är att vi inte äger någon mark. Vi är världens näst största kommun men kommunen äger bara 1,4 promille av ytan.

undefined
Kommundirektör Johan Bergstad vill att staten hjälper Kiruna. Bland annat genom att Statens fastighetsverk skriver ned priset på den mark som kommunen behöver köpa för att växa.

Marken ovan odlingsgränsen ägs av Statens fastighetsverk och varje affär måste godkännas av regeringen. Lägg till konkurrerande intressen i form av försvaret, mineral, rennäring och höga naturvärden.

– Beslutsprocesserna är för långa. Och Statens fastighetsverk tillämpar en modell som gör att priserna blir orimligt höga. Ett exempel är Sandstensberget, där vi utreder ett villaområde och varje tomt efter att allting förberetts skulle kosta ungefär en miljon. Men genom samordnaren Peter Larsson har vi regeringens uppmärksamhet och jag hoppas att dessa frågor kan lösa sig, säger Johan Bergstad.

undefined
På väggen bakom skrivbordet hänger en målning av Helmer Osslund av en känd fjällvy. "Jag är ute mycket med min familj. Jag gillar inte ordet Lapporten, utan vi använder Tjuonavagge", säger Johan Bergstad.

* * *

Thuleområdet på Östermalm är kuperat och hemtrevligt. Villaägaren Johan Henriksson står på Gustaf Wickmansgatan, inte långt från korsningarna till Kengisgatan och Skyttegatan.

undefined
När Johan Henriksson tittar sig omkring i grannskapet på villaområdet Thule på Östermalm kan han peka ut sju fastigheter som används som arbetarbostäder.

– Vi har inga barnfamiljer alls närmast oss. Det är äldre och arbetare som bor här, säger han.

Inom 100 meters radie nämner Johan sju olika fastigheter som företag äger eller hyr av andra aktörer. I en normalstor villa kan det bo fem, sex arbetare. Han betonar att han inte haft några problem med gästarbetare.

undefined
Thuleområdet på Östermalm i Kiruna är ett av många områden där hus och villor köpts upp eller hyrs ut till företag, och blir oåtkomliga för barnfamiljer.

– Det är trevligt folk men det blir en annan känsla i kvarteret. Bilar som inte ryms utan parkeras på gatan. Omkullvälta soptunnor, överfulla brevlådor. Man saknar familjerna. Det är ju jättekul med barn och hundar. En snöboll på fönstret gör ingenting. Hellre att det är lite livat.

Även i sitt yrke som regional servicechef vid Epiroc stöter Johan på bostadsbristen.

undefined
"Man saknar familjerna. Det är ju jättekul med barn och hundar. En snöboll på fönstret gör ingenting", säger Johan Henriksson.

– Det är svårt att rekrytera när man inte kan erbjuda bostad. Företag tvingas tacka nej till praktikanter och det blir svårare att flytta personal till tillfälliga projekt.

Han tror att trycket lättar inom något år.

undefined
Nya, billiga och med bra lägen. Bostäderna är en ödesfråga för Kiruna kommun, anser Johan Henriksson.

– Samtidigt kan det ta lång tid att reparera störningar i bostadsbalansen. Det finns en risk att priserna dippar när stadsflytten är klar, och att man då sitter med tunga lån. Jag hörde också någon som sa att boendet är billigare i en villa som ett företag köpt upp än i entreprenörsbostäder. Då har man hamnat fel. Att ta fram tomter och lägen till billiga och attraktiva boenden är Kirunas viktigaste fråga i dag, säger Johan Henriksson.

* * *

Sedan 2012 har 966 bostäder byggts och 730 avvecklats i Kiruna, enligt LKAB. Trots att beståndet ökat och staden minskat i befolkning råder bostadsbrist. I klartext: ett stort antal bostäder står utanför marknaden.

undefined
Anders Lindberg, presschef LKAB.

LKAB:s presschef Anders Lindberg är tydlig med att bolaget anser att det gör allt det kan för att bidra till en sund utveckling.

– Vi har ett starkt samhällsengagemang, inte minst genom vårt eget bostadsbolag, och arbetar tillsammans med kommunen och andra aktörer. Vi arbetar också med incitament för att skapa mer byggbar mark och att fler ska komma hit och bygga. Det behövs fler incitament från kommun och stat, säger han.

undefined
LKAB:s underjordsgruva i Kirunavaara.

Enligt statistik från LKAB pendlar drygt 150 av 2439 anställda i Kiruna. Hälften av dem bor i grannkommun. Det betyder att bolagets underleverantörer har cirka 800 pendlare, om kommunens och fackets uppgift stämmer.

– Det finns många myter kopplat till arbetspendlingen. Att merparten av pendlarna jobbar åt LKAB i gruvan vet ingen om det är sant eftersom ingen tagit fram underlaget. Att LKAB skulle ha skapat arbetsformen för att underlätta rekrytering är inte sant. Vi har en rad olika skift, och valet av dem styrs av arbetsplats, arbetsvillkor och arbetsrättsregler. Att man jobbar en vecka och är ledig en vecka är inte heller den vanligaste skiftformen. Det bästa för vår verksamhet är tveklöst att huvuddelen av våra anställda bor på orten, säger Anders Lindberg.

undefined
Skiftbyte i gruvan. LKAB:s betydelse för Kiruna går inte att överskatta.

* * *

Vid industriområdet nära nya centrum har anrika Kirunaföretaget LTH traktor delvis löst bostadsfrågan på sitt eget sätt. Röda längan, nära maskinhallen och kontoret, har plats för ett 70-tal arbetare.

– Vi har ett tillfälligt bygglov som möjliggör det, säger Peter Niemi, vd för LTH och tidigare kommunchef.

undefined
1984 grundades LTH, där Peter Niemi nu är vd. Brist på bostäder är en faktor som missgynnar företagets rekrytering. I bakgrunden syns Röda längan, som är LTH:s egna entreprenörsboende.

Verksamheten är koncentrerad till maskin, transport och entreprenad vid gruvorna i Kiruna och Svappavaara. Vidare ansvarar LTH för rivning av gamla Kiruna centrum.

Niemi uppger att LTH sysselsätter 400 personer, varav cirka 160 pendlar, merparten från kusten och Tornedalen, men också från Polen.

– Helst skulle vi se att alla anställda är Kirunabor. Men vi måste lösa det så här tills vidare.

undefined
"Det är ingen slump att Sverige valt att ha sitt första EU-ministermöte i Kiruna", säger Peter Niemi, vd vid anrika Kirunaföretaget LTH Traktor.

Han lastar varken kommunen eller LKAB för situationen.

– Stadsomvandlingen har tagit så mycket resurser. Jag ser också två perspektiv på arbetspendlingen. Dels hade vi oavsett inte klarat det som måste göras utan den, och dels vet jag att även Kirunaborna gillar skiften.

Peter Niemi anser att staten måste skapa förutsättningar för Kiruna.

undefined
LTH sysselsätter 400 personer, varav 160 pendlar från andra orter, enligt Peter Niemi. "Det är en överlevnadsfråga. Helst vill vi anställa Kirunabor", säger han.

– Det är här som grunden till den gröna omställningen finns. Frågan måste lyftas från regering och riksdag till EU-nivå. Jag tror det kommer hända saker inom kort. Det är ingen slump att Sverige valt att ha sitt första EU-ministermöte i Kiruna.

LTH ingår i nätverket Kiruna växer, där man tillsammans med en rad aktörer, kommunen och LKAB jobbar för att stötta utvecklingen mot en attraktivare stad. 

undefined
Ann-Charlotte Roumio Holmqvist är Företagarnas representant i ekonomiska föreningen Kiruna växer.

Kiruna växer har genomfört ett par arrangemang, bland annat en kulturhelg. Överst på listan för 2023 står en bostadskonferens.

– Bostadsfrågan är en av de mest akuta och vårt mål är att samla de stora aktörerna. Få dem att komma hit till Kiruna. En annan viktig fråga som vi är aktiva inom är en fungerande sjukvård, inte minst kvinnosjukvård. Oerhört viktigt när det ska byggas ett nytt sjukhus, säger Ann-Charlotte Roumio Holmqvist, Företagarnas representant i Kiruna växer.

undefined
Ännu återstår många år innan stadsflytten är klar. Här klassiska Snusdosan och Spottkoppen i kvarteret Ortdrivaren, som väntar på rivning.
Arbetspendlingen

En arbetande Kirunabo beräknas enligt Svenskt näringslivs intresseorganisation Ekonomifakta generera 62 757 kronor i skatt per år (tredje högst i landet). Kommunen räknar med att 2000 personer arbetar i Kiruna men är skrivna på annan ort. Det innebär uteblivna skatteintäkter på 125,5 miljoner varje år.

Exakt hur många arbetspendlare KIruna har är svårt att slå fast. Region Norrbottens statistik är ett verktyg, ett annat är utstationeringsregistret över utländska gästarbetare på Arbetsmiljöverket.

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

 
 
 
 
 
 
Samhällsomvandlingen

Se F1-världsmästarens föredrag i Piteå

Se F1-världsmästarens föredrag i Piteå

Tioårsjubileum för framgångssagan – som vill växa: ✔ "Öppnar många möjligheter" ✔ "Jättebra rekryteringbas""

Tioårsjubileum för framgångssagan – som vill växa: ✔ "Öppnar många möjligheter" ✔ "Jättebra rekryteringbas""
Visa fler