Järnmalmen i LKAB:s gruvor har sedan de blev underjordsgruvor i stort sett hela tiden brutits med samma brytningsmetod, skivrasbrytning. Nu ser LKAB över brytningsmetoden för framtida brytning längre ner i berget.
– En del är att se över brytningsmetod, när vi går ner mot större djup. Vi tittar på spänningsförhållanden och det måste kostnadsmässigt vara en hållbar metod. Men det främsta skälet är säkerhetsmässigt, att vi ska kunna utföra produktionen, säger Joel Kangas, gruvchef vid LKAB i Kiruna.
Just nu bryter man i Kiruna som djupast på 1108 meter under toppen på berget Kirunavaara.
Börjar det bli för höga spänningar i berget?
– Vi vet att spänningarna ökar. Det vi gör är hela tiden att justera brytningen. Det kan innebära framåt att ändra brytningsmetoden. Vi anpassar också skivrasbrytningen så att den ska passa bättre i högre spänningsförhållanden.
Börjar ni nå ett tak för hur höga spänningar ni klarar av?
– Nej det tror vi inte. Jag tror vi kan gå med den här brytningsmetoden ganska mycket djupare men vi kan inte göra det på samma sätt som vi gjorde för tio eller fem år sedan.
De senaste månaderna har det varit ett flertal kännbara skalv, både i hängväggen som lutar in mot stan, och i liggväggen som lutar in mot gruvan.
Under tiden den här artikeln skrivs har det skakat till två gånger i Kiruna gamla centrum.
– Det vi sett tidigare i år är att vi haft händelser men de har oftast varit i hängväggen. Och då har man känt på stan att det skakar till medan det kanske inte alls har känts i gruvan, säger Joel Kangas.
Under oktober var det tre större skalv i liggväggen. Eftersom den lutar in mot gruvan är det rörelser där som kan orsaka ras i gruvan.
– Vi har haft några händelser i liggväggen. Det är en specifik grej. Jag ser inte att vi har någon ökad aktivitet där, säger han.
LKAB har tillsatt en grupp på 35 personer som utgör en bergsäkerhetssektion i Kiruna.
– De större händelserna är ett problem säkerhetsmässigt och de är ett problem för stan.Vi har alltid tittat på bergmekaniken och bergsäkerheten men nu har vi satt ett ännu större fokus på de frågorna. Vi har gjort stora förändringar i bergförstärkningen, och det kommer vi fortsatt få göra, säger gruvchefen Joel Kangas.
Det är långt ifrån en enkel procedur att byta brytningsmetod i en gruva. Ett alternativ till ny brytningsmetod skulle kunna vara en metod som utvecklats i Kiruna, som kallas för raise caving. Den ska göra det möjligt att bryta malmen nerifrån och upp istället för uppifrån och ner.
Ett eventuellt byte av metod kan ligga tio år bort.
– Högsta prioritet är att de som är i gruvan ska vara säkra när de är där. Det är en stor omställning om vi byter metod. Om vi ser att vi ska byta metod, då kommer det bytet ta flera år. Sedan kan man även justera skivrasbrytningen, men även det är en process.
Kan man säga något om hur det påverkar samhället om ni skulle byta metod?
– Det enda man kan säga rakt av är att vi inte byter till någon metod som orsakar mer händelser. Vi kommer ha seismiska händelser, berget måste röra sig. Men vi fokuserar vårt arbete på att styra spänningsomlagringen på ett sådant sätt att vi kan minska de större händelserna, säger Joel Kangas, gruvchef vid LKAB i Kiruna.