Fler perspektivKrönika

Vad kan norra Sverige lära sig av Arizona?

Under våren är jag gästforskare på Arizona State University (ASU) i Phoenix, vilka är framstående inom hållbar utveckling. Det som lockade mig var deras fokus på den sociala delen av hållbar utveckling och att tänka kring framtiden.

Krönika 19 maj 2022 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Arizona är en av de yngsta staterna i USA (blev den 48:e staten år 1912) med en befolkning på 7,3 miljoner, varav de flesta bor i Phoenixområdet. Förutom solen och värmen, så har Arizona många likheter med norra Sverige. Phoenix är ett av de områdena som just nu expanderar mest i hela USA. 

Detta beror bland annat på den stora tillgången till förnybar energi som, precis som i norra Sverige, drar till sig energiintensiva industrier som vill vara en del av den gröna omställningen. I Arizona är det solen (tillförsel) och luftkonditioneringen (efterfrågan) som kommer påverka elpriserna och vilka kringsystem som behövs för att klara elbalansen, i Sverige är det andra faktorer, men gemensamt är att även användarna kommer kunna bidra till kraftbalansen.  

Här i Arizona är det varmt, riktigt varmt. I dag passerade nålen 30 grader redan klockan 9 på morgonen, och senare idag utlovar prognosen över 40 grader varmt. Under sommarmånaderna är det inte ovanligt med 50 grader. Att ha tillgång till luftkonditionering är centralt. När jag tar bussen till jobbet ser jag ofta hemlösa människor antingen på bussen eller sovandes i skuggan i skydd av busskuren. Det finns luftkonditionering i bussen och ett dagskort kostar endast fyra dollar, att ta bussen är således ett billigt sätt att skydda sig mot den obarmhärtiga hettan. 

Att bo i ett hus designat för hettan (eller i Sverige välisolerat för att stå emot kylan) gör att energibehovet för att kyla (värma) huset blir lägre. Ett klimatanpassat hus är initialt dyrare, men har betydligt lägre årlig energikostnad. Det går även att anpassa bostäderna i efterhand, men återigen så är det förknippat med en initial hög kostnad, vilket låginkomsttagare har svårt att prioritera eller få lån till. När vi nu bygger en stor mängd nya bostäder i norra Sverige så reflekterar jag över detta med den sociala hållbarheten i byggandet. Det debatteras att vi behöver bygga billigare bostäder till de som inte har råd, men det får inte ske på bekostnad av byggnadens energiprestanda, så att de med tunnare plånbok blir fast med onödigt dyra energiräkningar.

Som ni kanske märker så hänger tillgången till energi och ett rättvist samhälle ihop. Även om det inte är elektriciteten, fjärrvärmen eller bränslen i sig själva som gör oss mätta och lyckliga, så skapar tillgången till energi förutsättningar för mycket i vårt dagliga liv. Energi möjliggör att vi kan laga mat, förvara mat, mediciner och vaccin i rätt temperatur, att vi kan läsa läxor och skönlitteratur, streama filmer och tv-program, lyssna på musik, att vi kan ta oss till skolan, jobbet, aktiviteterna, mataffären, sjukhuset, gymmet, kompisarna, släkten, att vi kan producera cement och stål till våra byggnader och broar, och så vidare. 

Energi har identifierats som centralt för att vi ska nå de första sex globala målen om hållbar utveckling (gällande fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet och rent vatten). Kanske är det därför som energimålet om att säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla är just mål nummer 7.

Mål nummer 7, leder mig även in till en annan viktig del av energiomställning i Arizona, den om att alla ska få tillgång till pålitlig och ren energi. I Sverige pratas det mycket om kostnaden för energi, men det är inte en självklarhet för alla att ha tillgång till energi och speciellt inte till ren energi. Varje år dör över fyra miljoner människor på jorden på grund av dålig luftkvalitet, framförallt från matlagning i dåligt ventilerade rum. 

Inom Arizona finns 21 olika urfolk, vars olika reservat täcker drygt en fjärdedel av Arizona. Det är även i dessa områden som en stor del av Arizonas naturresurser finns (uran, kol, olika mineraler). På ett av områdena fanns tidigare en kolgruva och ett stort kolkraftverk, vilket gav intäkter och arbetstillfällen till lokalsamhället men även upphov till luftföroreningar som påverkade människors hälsa negativt. Det var mycket diskussion innan kolkraftverket togs ur drift år 2019 och slutligen revs år 2020. 

Varifrån skulle nu intäkterna komma? Alla energiresurser till trots, för tio år sedan hade 18 000 (av totalt 48 000) hushåll i Navajoreservatet inte tillgång till elektricitet. I takt med ökad medvetenhet i USA gällande rättviseaspekten och i takt med att solceller, vindkraft, batterier och mikrogrid (små lokala elsystem) har blivit billigare, så har initiativ såsom Native Renewables startats för att hjälpa samhällen med att själva ta kontrollen och bli självförsörjande på el. Det finns även speciella program som uppmuntrar ungdomarna att söka sig till energiutbildningar för att själva bygga kompetens inom reservaten och på så sätt själva forma sin framtid.

Solenergi är central i omställningen av Arizonas energisystem, då det finns en enorm potential i mängden solenergi som skulle kunna nyttjas. I takt med att mer och mer solel kommer in i elsystemet måste Arizona tänka om och tänka nytt. Historiskt har kombinationen med stor andel baskraft (som främst bestått av kärnkraft och kol) och ett lågt elbehov under natten gjort att elpriserna varit låga nattetid. Med mycket solel i systemet blir det istället låga priser mitt på dagen när solen skiner som starkast (innan alla har kommit hem från jobb och skola och satt på sin luftkonditionering och laddar sina elbilar). 

De flesta är tränade i att styra sin elanvändning till nätterna (gäller även i Sverige), vilket så klart inte är idealiskt utifrån dagens och framtidens elbalans. På ASU campus så invigdes nyligen den nya byggnaden som ska inrymma ”School of Sustainability”. I det angränsande parkeringshuset installerades endast någon enstaka laddare, detta trots att elbilen är central i omställningen och att mina kollegor på ASU identifierat att bilarna bör laddas på dagen när tillgången på solel är som störst, det vill säga på arbetsplatsen.

Alla vi som jobbar med framtidsfrågor behöver verkligen prata mer med varandra, så att infrastrukturen som byggs nu inte bara är anpassad till dagsläget (eller än värre för gårdagen) utan även kan möta våra framtida behov.

Som ni ser från ovan, att det sker en grön omställning i norra Sverige är inget unikt, det är något som sker i hela världen. Exakt hur omställningen ser ut är däremot unikt för varje land och plats. Vi står inför olika utmaningar, för vi har olika förutsättningar och vi börjar från olika utgångspunkter. 

Samtidigt finns det fundamentala likheter vad gäller rättvisa, vilket behöver få ta mer plats i diskussionerna kring omställningen. Hur vi ser på rättvisa påverkar hur vi utformar energisystemet. Men hur fångar vi rättvisefrågan i en framtida värld som vi inte riktigt vet hur den ser ut? Det ska jag fundera vidare på under mina sista veckor här i Arizona.

Anna Krook-Riekkola, biträdande professor på Luleå tekniska universitet.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
fler perspektiv

Catrin Keskitalo: Glöm inte människan i alla storslagna planer och miljardinvesteringar

Den nya framtiden är här! Äntligen ska vi satsa på hållbarhet på riktigt! Storslagna planer, mångmiljardbelopp, teknik, forskning och utveckling. Stora ord och stora summor. Men människan då? Var är den?

Glöm inte människan i alla storslagna planer och miljardinvesteringar

Lennart Gustavsson (V): Vi vill delta i energiomställningen – men kräver högre ersättningar

Malå är en av ett antal inlandskommuner i Väster- och Norrbotten som tar stort ansvar i den klimat- och energiomställning som pågår och är beredda att fortsätta göra det.

Vi vill delta i energiomställningen – men kräver högre ersättningar

Linn Andersson: Metallerna som är avgörande för samhällsomställningen

För en fossilfri värld måste energisystemen ställa om. Världen behöver producera, lagra och förflytta energi på nya sätt när vi snabbt ska komma bort från fossilberoende. Men visste du att dessa steg tillsammans med andra klimatanpassningar kräver enorma mängder basmetaller, inte minst koppar.

Metallerna som är avgörande för samhällsomställningen

Nils Harnesk: Bortom de fina orden och löftena: Vilket blir priset för påskyndade tillståndsprocesser?

Sverige är idag ett av de mest avreglerade länderna i världen sett till hur vi hanterar våra naturresurser. Ändliga naturresurser, som mineraler, skänks närmast bort.

Bortom de fina orden och löftena: Vilket blir priset för påskyndade tillståndsprocesser?

Debatt: Varför diskuterar vi inte klimatsmart byggande?

Klimatfrågan är högt på dagordningen för alla beslutsfattare, inte minst nu när det sker en industriell revolution här i norr där klimatsmarta nya tekniker leder till enorma miljardinvesteringar.

Varför diskuterar vi inte klimatsmart byggande?
Visa fler