Lena Abrahamsson är professor vid Luleå tekniska universitet.
Vi kan se en ökad förändringshastighet där ”det gröna” och ”det cirkulära” är starka pådrivare i stora och små investeringar, och många industriföretag i norra Sverige, såväl etablerade som nya, växer och behöver rekrytera. Detta medför att andra branscher också växer. Det är positivt och roligt, men också en utveckling som innehåller utmaningar. För att få fler människor att flytta till norra Sverige måste såväl företagen som övriga delar av samhällena bli mer attraktiva.
Problemet är att många företag har mest fokus på rekrytering och är bekymrade över vilken bild som tänkbara medarbetare har av industrin. Detta är förståeligt eftersom exempelvis gruv- och stålindustrin kämpar med en ofta förlegad bild av vad arbete i dessa industrier innebär och har under många år haft svårigheter att rekrytera unga och kvinnor.
Dessa industrier behöver vinna omvärldens förtroende och försöker därför tydligt visa att de är moderna hightech företag som är nödvändiga för att rädda miljön och att en gruva eller industrianläggning räddar mer än den skitar ner. Det är en viktig argumentation, men man kanske även borde fråga sig om det finns något fog för den negativa bild som finns av industrins arbetsplatser.
Det som ofta glöms bort är arbetet, arbetsmiljön och livsmiljön. Det råder visserligen stor samsyn om att den nya gröna och digitala tekniken både kan och ska bidra till en bättre arbetsmiljö, utvecklande arbeten och ökad jämställdhet. Men det sker inte av sig själv. Resultat från vår forskning visar att det finns goda exempel men också att den vanliga situationen är att industriföretag konstigt nog inte använder de stora teknikinvesteringarna för att samtidigt säkerställa en god arbetsmiljö och att skapa innovativa lärande och jämställda organisationer.
Det finns mycket kunskap om människors arbete och arbetsmiljöer men den används sällan i utvecklingen av de cirkulära affärsmodellerna och produktionssystemen. De ingår inte heller i hållbarhetsmål och policys. När social hållbarhet diskuteras i kommuner, regioner, industrikluster och företag utelämnas ofta frågor om arbetsorganisation, arbetsmiljö och jämställdhet. I de fall där frågor om arbete och arbetsmiljö finns med är de ofta reducerade till individers hälsa och blir hanterade i separata processer eller i sena implementeringsfaser där det tyvärr är både svårt och dyrt att göra förändringar för att anpassa tekniken till människors behov, villkor och förutsättningar.
"Det handlar alltså om att sätta människor, alla typer av kvinnor och män, i centrum för utveckling och innovation", skriver Lena Abrahamsson.
Trots goda ambitioner kan vi alltså få dåliga lösningar. Den gröna omställningen kan tyvärr ge negativa effekter på hälsa, arbetsmiljö, anställningsvillkor, arbetsorganisation, jämställdhet, kompetensutveckling, rekrytering, ekonomi, demokrati, social hållbarhet – för vissa grupper av människor i vissa företag, kommuner och regioner. En sådan utveckling kan skapa motstånd, polarisering och en fortsatt könssegregerad ekonomi och arbetsmarknad med låg diversifiering som är sårbar. Detta gör att varken samhällena eller företagen blir attraktiva.
Få tänker på att detta även kan medföra problem för de gröna och cirkulära produktionssystemens funktioner. Ny teknik är inte lösningen i sig själv. För att möjliggöra en positiv och hållbar utveckling och funktion av den nya tekniken behöver utvecklingsarbetet inkludera kunskaper om människor, arbete, arbetsmiljö, jämställdhet, organisation och andra sociala, kulturella och samhälleliga aspekter.
Det handlar alltså om att sätta människor, alla typer av kvinnor och män, i centrum för utveckling och innovation. På så sätt kan vi bygga inkluderande, säkra, flexibla, innovativa och produktiva arbetsplatser och organisationer bättre lämpade för framtidens gröna värld.
Akademin har ett stort ansvar i detta men vi behöver hitta fler och nya former för samverkan med industriföretag, kommuner och regioner för att säkerställa den kompetens och teknik som krävs för ett hållbart, jämställt och mångsidigt samhälle. Vid Luleå tekniska universitet har vi skapat tre framtidsområden för att för att stödja den gröna omställningen, men vi kan inte göra det utan företagen, kommunerna och regionerna.
Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap och vetenskaplig ledare för Creaternity, ett framtidsområde vid Luleå tekniska universitet.
