Det ena negativa inlägget efter det andra avlöser varandra. Debattartiklar, ibland skrivna av före detta företagsledare, ibland av politiker från södra regioner. Man ifrågasätter de satsningar som pågår.
Det mest överraskande vad gäller negativt agerande står branschorganisationen Jernkontoret för. Man har meddelat H2GS att man inte kan ansluta bolaget som medlem i Jernkontoret. Anledningen är: ”H2GS ännu inte tillverkar stål". Detta enligt stadgar från 1700-talet. Obegripligt att Jernkontoret inte med öppen famn välkomnar H2GS som adjungerad medlem. Detta för att få ta del av vad Jernkontoret kan bidra med. Det är de facto många, många år sedan ett från grunden nytt stålverk byggts upp i Sverige. En verksamhet som ska, miljövänligt, förädla vår högkvalitativa järnmalm till färdigprodukt. Detta i stället för att malmen skall exporteras för förädling i andra länder.
Mycket viktigt att notera år att H2GS kommer att tillverka fossilfritt stål!
De aktuella industriprojekten baseras på tydliga komparativa fördelar. Det handlar bland annat om att exploatera högvärdig järnmalm, det handlar om att utvinna jordartsmetaller, det handlar om att tillvarata andra restprodukter. Därtill ska noteras att projekten baseras på den kvalificerade och framgångsrika forskning som bedrivits i Luleå; inom forskningsinstitutet Sverim och vid Luleå tekniska universitet.
Det råder ingen tvekan om att det föreligger flera ytterst tuffa utmaningar för projekten. Men det finns gedigen erfarenhet och kunskap inom de kritiska områdena; elförsörjning, kraftnät och tunga järnvägstransporter i kallt klimat. Förutsättningarna för framgång är goda och måste självklart exploateras.
Det är positivt att kunna konstatera att, de för framgång aktuella aktörerna inom infrastrukturen är offentligt ägda med de ekonomiska resurser som erfordras. Positivt är också att notera att ett av storprojekten, H2GS, har lyckats attrahera privat riskkapital från en rad framgångsrika svenska och utländska entreprenörsfamiljer.
Nu krävs och handlar det om att upprätthålla ett konstruktivt arbetsklimat mellan samtliga aktörer, privata som offentliga. Man får inte bortse från att de av svenska folket ägda aktörerna, LKAB, Svenska kraftnät och Trafikverket, har ett särskilt ansvar för att nå framgång med projekten.
Även politiken måste ta ett stort ansvar genom noggrann uppföljning och ständig kontroll av att alla inblandade tar sitt ansvar.
Norra Sverige har genom sina värdefulla naturtillgångar unika förutsättningar för att skapa värde för vårt land!
Ett tänkvärt samtal rörande LKABs framtid:
I början av 1980-talet befann sig LKAB i svår kris. Björn Wahlström tillsattes för att rädda bolaget. En av de första åtgärderna var att flytta huvudkontoret från Stockholm till Luleå.
Vid invigningen av det nya kontoret vid södra hamnen utspelade sig följande samtal mellan förståsigpåare med alkoholfritt ”bubbel” i handen: "Hur tusan ska LKAB klara konkurrensen från Brasilien. Omöjligt! I Brasilien finns malmen tillgänglig innebärande att man lastar malmen med baklastare ovan jord medan LKAB får spränga sig ner under jordytan för att komma åt malmen. Det är bara månader så har vi inget LKAB”.
Fel; sedan början av 1980-talet har LKAB sysselsatt årligen cirka 4 000 personer och genom vinstutdelning tillfört den svenska statskassan mer än femtio miljarder kronor.