Lokalavdelningar i Piteå, Luleå, Kiruna och Haparanda bildades 1943, mitt under brinnande krig. Inbjudna till jubileet var medlemmar från övriga lokalavdelningar i länet och allmänheten. Dagen firades på Framnäs folkhögskola med musik och intressanta föredrag.
Glesbygdsdivan och operasångerskan Carina Henriksson och Roger Norén stod för det mycket uppskattade musikaliska smörgåsbordet med sång på svenska, meänkieli och samiska.
Moderator Birgitta Johansson Huuva, tillika ordförande i lokalföreningen, hälsade publiken, ett 50-tal personer, välkomna. Lars Sandberg, biträdande rektor på Framnäs, samverkade i arrangemanget hela dagen.
Landshövding Lotta Finstorp inledde med ”Perspektiv från Norra Sverige kring nuläget i Norrbotten”. Hon betonade att den gröna omställningen för oss i Norrbotten inte bara innebär den industriella utvecklingen utan framför allt leder den till en total samhällsomvandling! Här måste bostäder byggas, infrastruktur uppdateras, skolor och sjukvård matchas och kultur lyftas fram! Här behövs fler människor och då spelar kulturen en avgörande roll! Kultur bygger samhällen! Inte ”fly in, fly out”. Hela tiden talade hon om ”vi”, det vill säga vi i Norrbotten. Så talar en landshövding som känner sig hemma här!
K-G Bergström, ett välbekant namn i journalistiska kretsar, reflekterade över läget för Nordensamarbetet idag i "Norden med 80 års perspektiv 'Norden-starkare än någonsin?'”.
1943 fanns inte mycket av nordiskt samarbete. Invånarna i de nordiska länderna levde under helt olika villkor. Norge och Danmark var ockuperade av Nazi-Tyskland. Finland befann sig i krig med Sovjet och i allians med Hitler mot Stalin. Sverige och Island hade klarat sig, men Sverige hade uppträtt ytterst undfallande mot Tyskland.
I dialog med K-G Bergström redogjorde Linda Modig tidigare ledamot i Nordiska Rådet för Nordiska Rådet och dess arbete. Hon har även varit ledare för Mittenpartiet där.
Under rubriken ”Minoriteten och försoning” talade Bengt Niska, tidigare bland annat kommunalråd i Pajala och nu ledamot i sannings- och försoningskommissionen om försvenskningspolitiken under 1800-1900-talet. Denna är en uppgörelse med historiska kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Intervjuer med 161 personer födda mellan 1920-talet och 1990-talet har gjorts. Under intervjuerna framkom många berättelser om försvenskningsprocessen, till exempel att barnen förbjöds tala finska/meänkieli under skoldagen, bestraffningar, livet på arbetsstugorna, hur ortsnamn på finska byttes till svenska namn och hur finska betraktades som ett ”andra klassens språk”. Sammantaget har denna försvenskning satt djupa spår hos tornedalingen.
Det berättades också att så sent som 1957 gjordes undersökning och skallmätning på barn. I Akamella, Muonionalusta församling, planeras 23 kranier, som grävts upp från platsen för rasbiologisk forskning på 1800-talet, att begravas sommaren 2024. Kommissionens slutbetänkande kommer att överlämnas till statsrådet Parisa Liljestrand 15 november 2023. Bengt Niska avslutade med orden ”Kiitoksia ko tet olitta myötä”. (Tack för att ni var med).
Avslutningsvis talade Birgitta Englin, vice ordförande i förbundsstyrelsen, kring rubriken ”Föreningen Norden en rörelse i historien, samtiden och framtiden”. Nordiskt samarbete uppmärksammas allt mer inom förbundet. Nordperspektiv och Nordjobb är några prioriterade områden.
Lördagskvällen avslutades med en fin tre-rätters middag som Arnes Restaurang på Framnäs Folkhögskola ordnat. Korta gratulationstal och debattinlägg från olika lokalavdelningar i Norrbotten och Västerbotten blandades med glada samtal vid middagsborden. Musikeleverna från pop/rockutbildningen på Framnäs underhöll och Glesbygdsdivan Carina Henriksson och Roger Norén levererade hela dagen, från morgon till kvällen!