SÅ HÄR FORMULERADE sig Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson, i Bo Sjökvists lysande tv-dokumentär om partiets väg till riksdagen som sändes i förra veckan (missade ni den så leta fram den på SVT Play):
- Nån måste ju avbryta en sån rövskalle när han står och liksom är direkt oförskämd och...
Det var en reporter från TV 4 som irriterade Åkesson och föranledde det utbrott som fick hans stramt skenheliga mask att krackelera.
Men den mångtydiga krafteden har alla möjligheter att bli en framtida klassiker inom politiker-lingot; lite grann som C-H Hermanssons gamla "någon jävla ordning får det ju vara i ett parti". Det är för övrigt sånt här som snart kan riskera att SD-ledaren blir folklig och placeras rakt ner i Skavlans tv-soffa. Fast det är klart: som journalist skulle jag ju uppfatta det som en verklig heder att bli refererad till som en "rövskalle" av Jimmie Åkesson. En uppfattning som jag misstänker att jag delar med många andra journalister. MARKUS LARSSON, PÅ Aftonbladets nöjesavdelning, är en annan journalist. Det var han som lyckades få Keith Richards från Rolling Stones i svårartat spinn för några år sedan, när han skrev en kritiskt ifrågasättande recension från ett framträdande med Stones. Nyligen befann sig Larsson i Paris, för en audiens med Richards angående hans aktuella självbiografi Livet. Till en början funkade det bara bra. Innan Larsson avslöjade att Richards satt mitt emot just den journalist som hade författat den för honom så förhatliga recensionen. Då avbröt Keith Richards direkt audiensen och väste rossligt och ödesdigert till Markus Larsson i det att han lätt knackade till honom i skallen: - Du ska vara glad att du kommer undan med livet i behåll. Detta har senare av staben omkring stjärnan avfärdats som "ett skämt", men Markus Larsson skriver att han blev rädd. På allvar. Men då undrar jag så här att: va’ fan? Markus Larsson är ju faktiskt från Kiruna och grabbar därifrån brukar ju kunna ta för sig. Så: varför gjorde inte Larsson det och ställde upp mot Richards (som lär ha föreslagit just detta)? En söndersupen 66-åring borde ju inte ha varit någon större match för nästan vem som helst. Och det hade väl om något varit en smaskig story för Aftonbladet: "AB-reporter i fight med Keith Richards". Det hade blivit en dominoeffekt över hela världen. Helt säkert. LILLA KOMPISEN FRIDA Karlsson, ännu inte riktigt fyllda två år, skrattar stort och igenkännande när hon ser min bildbyline i tidningen, pekar och utbrister i ett hjärtligt: "BU!". Hon tycker det är kul att låtsas-skrämma mig. Och jag tar jag det givetvis som en stor hedersbetygelse. NÅGOT ANNAT ÄR att skådespelaren Ola Rapace ska spela den gamle mellanviktsboxaren och certifierade hårdingen Bosse Högberg på film. Och det kan nog bli riktigt bra det. Jag intervjuade förresten Bosse Högberg och hans livskamrat Liz Öberg för omkring 15 år sedan, då han hade en roll som stum rövare i turnéuppsättningen av Ronja Rövardotter, som hade premiär i Luleå. Det blev en mycket uttrycksfull intervju trots (eller tack vare?) att Högberg hade afasi, efter en stroke. Han såg fortfarande helt livsfarlig ut (det här var mannen som en gång fullföljde en match trots en skadad axel och som när han i sin ungdom satt på Härlanda-fängelset satt och målmedvetet slog sina knytnävar mot väggen - för att göra dem ännu hårdare) men med en intakt humoristisk glimt i ögonen också. När jag frågade om sångerskan Anita Lindblom, som han hade haft en stormig relation med under 70-talet, släppte plötsligt en del av afasin och han utbrast otydligt och upprörd: - Hon. Är. Inte. Klok! Sveriges hårdaste boxare. Genom tiderna. MALIN, KATTERNAS KATT genom tiderna, skulle inte ens drömma om att gå ut till snön och kylan. Till ytterdörren kan hon tänka sig. Inte en tasslängd mera. För där ute finns ju Äventyret. Som, liksom alltid, fortsätter.