INOM AVDELNINGEN BROTT (alldeles säkert) och straff (tämligen spiksäkert) har krönikan för stunden följande begrundande att anföra: Den 47-årige man som nyligen angav sig själv som skyldig till rånet av Swedbank i Boden, kan nog aldrig räkna med att kvala in i Nordisk Kriminalkrönika. Däremot kan han absolut göra anspråk på den relativt unika titeln "seriebankrånare". Inom loppet av fem år har han rånat tre banker i Norrbotten. Den här gången gick han, efter förrättat rån, och satte sig på ett fik. Vid förra rånet, som ägde rum 2008 mot Nordea i Luleå, begav han sig till restaurang Corsica i närheten och beställde in dagens rätt, som var torskfilé. Därefter kom polisen. Oklart om han hann äta färdigt eller inte. Jag tyckte det var lite ofint av kollegerna att inte köpa mitt generöst förslagna rubrikförslag "Rånaren torskade på Corsica". Men - vad gör man (vem vet: det kanske fann nåd till den här krönikan i stället?). (Det gjorde den. Reds anm.) Nu skulle jag gärna vilja veta om det serverades något speciellt på fiket i Boden den dagen som rånaren kom dit (inte torsk väl?) Kan det kanske ha något samband med själva rånet, rentav? Är det möjligen på grund av maten som rånen genomförts? Klarhet krävs! Det är ju väsentligheter som dessa som vi inte vill bli förvägrade information om! DÄREFTER: UTRIKES-DESKEN. Den fruktansvärda flygkraschen i Smolensk, Ryssland, nyligen som i ett enda slag eliminerade hela Polens styrande elit (men varför i all världen åkte de alla i samma plan?) skedde när de var på väg till en känsloladdad minnesceremoni, över en händelse som det var 70 år sedan den inträffade. Det handlade om massakern i Katyn, som var den ryske diktatorn Stalins utplånande av en majoritet av den polska officerskåren. Omkring 20.000 personer, vars död skylldes på den tyska armén. Detta accepterades som ett faktum i många år, innan diverse bevis framkom som i stället pekade ut Röda armén som de skyldiga. Långt senare tog Ryssland retroaktivt på sig skulden och har bett Polen om ursäkt. I dvd-butikerna finns en mycket stark och välgjord film om Katyn-massakern, i regi av den välkände polske regissören Andrjzej Wajda, som Oscarnominerades 2007 och som verkligen är den visuella historielektion som ämnet kräver. Rekommenderas. SLUTLIGEN: DET FÖLJANDE FRÅN KULTURDESKEN: Ett par suveräna läsupplevelser är dessa: BERÄTTELSER FRÅN ETT LAND SOM INTE FINNS. Torgny Hinnemo. Norstedts. I Hinnemos helt fascinerande och extremt välskrivna skildring, från ungefär 1969 till samtiden, bjuds vi på personlig närkontakt med den mångfald av nya statsbildningar som ersatte det gamla Sovjetsamhället. Det som skildras är en ofta starkt absurd mänsklig vardag, innefattande sådana minnesvärdheter som möten med moldaviska hemvärnsmän samt med en gråtande polis vid kanten av den uttorkade Aralsjön. Allt avhandlat på ett lättillgängligt och journalistiskt (Hinnemo var SvD:s Moskva-korrespondent under Sovjets sista år) sätt. Onekligen imponerande. Bara att ta del av. FALLET THURNEMAN. Arne Sundelin. Natur och Kultur. Detta handlar, skrivet i dokumentär roman-form, om en av Sveriges mest beryktade brottslingar någonsin; Sigvard Nilsson-Thurneman, ledaren för den så kallade Sala-ligan som under 30-talet utförde fem mord. En säreget komplicerad person, med kunskaper i yoga, teosofi och hypnos, som dömdes till vård på sinnessjukhus och släpptes därifrån i början av 60-talet. Han avled 1979. En fascinerande och obehaglig psykopat. Och en fängslande läsupplevelse. KATTEN MALIN är alltid föremål för oerhört många vänliga hälsningar. Det tackas väldigt mycket för dem OCH: Äventyret fortsätter.
