MEN HALLÅ DÄR - nu händer det ju faktiskt något. Nu kanske vi är på väg någonstans och kan börja hoppas! För liksom fallet var med den rivningshotade hamnkranen i Södra hamnen (som absolut SKULLE rivas, som vissa politiker uttalade sig VÄLDIGT kategoriskt negativt om, men som det till sist svängde opinionsmässigt om och som till slutligen BLEV KVAR) så går det definitivt att rädda Fritz Olsson-tomten från vansinnet med affärsgalleria, hotell och annat sterilt och förfulande strössel (vi glömmer nu, en gång för alla, bort det helt sinnessjuka förslaget med en parkeringsplats där; det är 2010 nu, inte 1965, capice?). Norrviddens representant (tomtens ägare) hänvisade lite lagom svävande nyligen till den detaljplan som finns och "som anger att det ska vara affärsbyggnader och hotell där - någon park blir det inte frågan om". Men: detaljplaner går faktiskt att ändra på. Och allting har ett pris och det gäller även för denna tomt, som dock Luleå kommun i första hand bör besluta sig för att så snabbt som möjligt köpa in (rentav expropriera?). Och om det inte går så borde det ju finnas privata sponsorer som är kapabla att gemensamt hosta upp de behövliga pengarna, för att förverkliga parkidén. Fatta bara vilken enorm cred dessa park-sponsorer skulle erhålla! För all evig tid också. Parken (alternativt torget, what ever works) skulle absolut kunna döpas efter den/dem. Och absolut skulle en minnesplatta med förslagsvis denna inskription kunna sättas upp på lämplig plats: "Denna park förverkligades av ... som räddade området från stupiditetens sträva hantlangare." Ni förstår ju själva: vi pratar om veritabel dynamit-cred av allra värsta sorten här. Och nu! Och gick det att ordna demonstrationer för hamnkranen, så går det att ordna demonstrationer för detta kommande parkområde också! En Facebookgrupp har startats och över 2.000 medlemmar har anslutit sig till den. Det är helt enkelt ingen jättepopulär idé hos Luleåborna att bygga ytterligare en galleria (eller vad som helst) här. Och nu har frågan också engagerat diverse krönikörer i lokalpressen. Gemensamt ägnar vi oss från och med nu åt gammaldags hederlig kampanjjournalistik, med det gemensamma målet att SKAPA EN PARK (ELLER TORG) ÅT FOLKET PÅ FRITZ OLSSON-TOMTEN. Det handlar också och inte minst OM MENTAL FRISKVÅRD FÖR LULEÅS ALLA MEDBORGARE. Och så är det ju valår i år. Liksom också, typ. Skaka loss ur den kommunala börsen, Kalle Petersen, eller bilda ett konsortium av intresserade filantroper och sponsorer SOM ÄR BEREDDA ATT GÖRA NÅGOT BESTÄNDIGT OCH VÄSENTLIGT FÖR LULEÅ. Är vi alltså överens om just det då? Vad bra! OCH SÅ ÄR Folkhälsoinstitutet i gång igen och vill införa rökförbud även på uteserveringar. Men ta nu och ge er - Enough Already! Även rökare betalar ju massor av skatt och ska väl i alla fall ha rimlig rätt att röka någonstans. Dessutom utrotar de ju onekligen långsamt sig själva så - låt dem fortsätta att röka! Av bara farten ska tydligen även hemtjänsten rökbefrias; i klarspråk ska alltså alla gamlingar och personer med funktionshinder som har hemtjänst tvingas sluta röka. Man kunde inte tänka sig att en i hemtjänsten anställd astmatiker inte går hem till en storrökare? Man kunde inte tänka sig en viss mänsklig flexibilitet? Men förresten: varför dra gränsen vid tobaksrök? Det luktar ju ofta as när människor fiser också. Och det ska ingen behöva utsättas i onödan för! Varför har ingen tänkt på det? Ett nytt förbud om dagen. "LYCKLIGA GATAN DU finns inte mer". Och sedan förra veckan finns inte heller Anna-Lena Löfgren längre, hon som tog Britt Lindeborgs försvenskning av denna italienska melodi och gjorde den odödlig. Hon blev 66 år. Regniga natt och Kärlek på lasarett också. Vi talar om när schlager var var mans angelägenhet. Anna-Lena: Tack för allt! KATTEN MALIN kontrollerar att sommaren sköter sig. Än så länge allt gott. För Äventyret fortsätter ju. Obehindrat.
