Tore Anttila, Östersund, avled 4 januari på Västerviks äldreboende avdelning Björkliden, där han vårdats i nästan tre år på det mest ömsinta sätt.
Tore kom till världen i bastun (enligt egen utsago) på sin farfars torp i byn Rovakka i Tornedalen. När han var fyra år flyttade familjen till sitt första egna hem, ett ensligt beläget kronotorp. Han fick sex syskon.
Det första språket var tornedalsfinska, men mamman hade arbetat i Luleå några år och lärde barnen svenska dessutom.
Pappan var torpare och skogsarbetare, mamman skötte barnen och djuren. När Tore började skolan fick han bo inackorderad hos släktingar. Några skolskjutsar fanns inte.
Efter folkskoletiden började han arbeta i skogen.
När han hade åldern inne fortsatte han på folkhögskolan i Övertorneå, där han gick i två år, därefter ett år i Malung. Tore ville vidare och läste olika kurser på NKI och började 1951 en fyraårig folkskollärarutbildning i Luleå. Hela denna tid arbetade han i olika yrken som apoteksanställd, timmersorterare, asfaltläggare, jordbruksarbetare, stadsbud, murarhantlangare bland annat, under ledigheterna. När han senare läste vidare till yrkesvalslärare hade han nytta av dessa erfarenheter.
Tore och jag träffades under utbildningen och har sedan hållit ihop.
Första lärartjänsterna var i Matojärvi, sedan kom vi till Brunflo och Fränsta-Ljungaverk, varifrån vi "handplockades" till Krokom av dåvarande rektor Lennart Carlsson. Tore var då färdig yrkesvalslärare - "skolans bästa jobb", tyckte han. Han engagerade sig helhjärtat i sina elever. Den flytten ångrade vi aldrig.
Tore hade många intressen. Som ung tävlade han på längdskidor, senare i bilorientering.
Han var aktiv inom facket, Aktiespararna och Rödöns hembygdsförening, där han var med om att skriva Krokoms historia. I SNF:s regi var han delaktig i Projekt berguv nord, ringmärkte ugglor och deltog i många tidiga fågelskådarutflykter samt konferenser runt om i Sverige. Han snickrade i våra stugor, fiskade samt sysslade med bokbinderi.
Efter pensioneringen var han med och ordnade aktiviteter för pensionerade lärare. Här hade han nytta av sina tidigare kontakter med företagare i kommunen som yrkesvalslärare.
Tore har alltid haft tid för familjen och ställde upp med intresse och engagemang för oss alla. Han lämnar ett stort tomrum men en skatt av goda minnen efter sig.