Torborg Ejeborg, född Berglund, har efter kort tids sjukdom lämnat oss. Närmast sörjande är brodern
Stefan med familj samt nära vännerna Görel och Mikaela.
I augusti 1950 gick 32 unga kvinnor med ambitiösa trevande steg in genom porten till Luleå folkskolesemenarium. En av dem var Torborg. Hon var "Lulebo"; kom från en släkt med rötter i den norrbottniska myllan. I Brändön hade hon sitt ursprung och i stan drev familjen ett välkänt hembageri.
Torborgs pappa dog under vårt andra studieår. Mamma Lilly blev ensam med Torborg och "lillebror" Stefan. Hon blev då storasyster i ordets rätta betydelse.
Torborgs många talanger kom fram redan under semistiden. Språk och teckning blev särskilt framträdande. Många minnen dyker upp. Ett av dem var då vi tränade för prov i ”gymnastikteori”.
Andra gånger förberedde vi oss för lektor Bladhs kluriga prov i matematik. Skratt och allvar hela tiden. I slutet av maj 1954 var vi klara och tjänster söktes i stora delar av landet.
Torpshammar, Västkusten, Örnsköldsvik, Luleå och inte minst Sundsvall fick ta del av Torborgs arbete inom skolans värld. Hon vidareutbildade sig hela tiden. Den bruksanvisning som hon fick i sin hand använde hon. Datorer, båtmotorer - inget var henne främmande.
Bengt och Torborg gifte sig i Holms kyrka och Sundsvall blev de trogna. Villan på Ankarvägen och stugan på Kalven blev de fasta punkterna.
Resorna blev många. Bil och husvagn förde dem på äventyr i Sverige och Europa. Reslusten fanns kvar hos Torborg även sedan Bengt dött 2001. Nyfikenhet och viljan att hålla språken aktiva bevarade hon hela livet. Två resor var planerade under 2015. Men den svåra sjukdomen slog till den 6 februari. Brodern Stefan fanns vid hennes sida då hon somnade in.
Vi är många som saknar Torborg och minns nu alla fina stunder tillsammans.
Ditt liv blev rikt och du berikade mitt och många andras.
Vännen Eva Forsberg