Minnesord: Ivan Johansson

Ivan Johansson har avlidit i en ålder av 65 år efter en kort tids sjukdom. Han sörjs närmast av sin maka Aina och döttrarna Ingela och Jessica med familjer. Ivan föddes 1943 i Strålsnäs i Östergötland där han växte upp med sina föräldrar och en äldre bror på ett litet jordbruk. Han utbildade sig till försäljningsingenjör inom elbranschen på Kristinehamns praktiska skola , där han 1962 träffade sin blivande fru Aina Boström från Malå i Västerbotten. Då de båda lämnade Kristinehamn och Ivan skulle göra militärtjänsten ansökte han om att få göra den vid
F 21 i Luleå för att komma närmare sin tillkommande. Under denna tid föddes äldsta dottern Ingela. De gifte sig 1964. Efter fullgjord värnplikt flyttade de söderut till Nässjö i Småland där Ivan började jobba som försäljningsingenjör vid Eldon. Under tiden i Nässjö föddes dottern Jessica. Trots att han arbetade mycket engagerade han sig i sina barn. Då de var små tog han dem ofta på biomatinéer och varje helg tillbringade de flera timmar på biblioteket. Då den första skivspelaren inköptes brukade hela familjen ofta sitta tillsammans och välja varsin låt att lyssna på. Han brukade också förgylla döttrarnas tillvaro med att sjunga Owe Thörnqvists Hemma för dem. I mitten av 1970-talet fick han chansen att bli resande säljare i landets norra del med bas i Luleå. Efter några år med veckopendling flyttade hela familjen upp till Luleå år 1979. Efter ett antal år avtog lönsamheten och Eldon beslutade att dra in på säljarna vilket innebar att Ivan var tvungen att börja pendla igen eller se sig om efter en annan anställning. Han erbjöds anställning vid Rörprodukter och senare arbetade han också ett antal år vid Skoogs i Umeå. Till slut hamnade han dock på Ahlsell i Luleå där han fortfarande hade kvar sin anställning då han avled. Under alla sina år som säljare i elbranschen hade han skaffat sig ett renommé som kompetent och plikttrogen och han trivdes med sitt jobb, såväl med kunder som med arbetskamrater. Han trivdes mycket bra och var en färgklick för alla omkring sig. Dörren till hans kontor stod alltid öppen och många tittade in då och då för en pratstund. På sin fritid läste Ivan gärna bland annat mycket historiska skildringar, främst om andra världskriget vilket intresserade honom mycket. Han trivdes mycket bra i stugan i Lainejaur någon mil utanför Malå i Västerbotten, gärna tillsammans med nära och kära. Då de vistades i stugan brukade Ivan och Aina nätfiska en hel del. Han trivdes med att sitta ute vid sin eldstad och filosofera. På senare år hade hans intresse för fåglar vaknat och då framför allt för den tibetanska stäpptuppen. Ivan var mycket humoristisk och hade alltid glimten i ögat och nära till skratt. Han värderade familjen högt och satte alltid andra framför sig själv. En midsommar för några år sedan stod han tillsammans med två av sina barnbarn och kastade "macka". Då berättade han för dem: "När jag dör vill jag bli ihågkommen som Någon, som Ivan Johansson, en bra man". Det kommer han verkligen att bli.