Elna Vesterberg, Lampisenpää, Juoksengi, har avlidit
Elna Vesterberg somnade lugnt och stilla in söndag 28 augusti. Hon skulle fylla 85 år i december.
Elna var näst yngst av 14 barn till Isak och Hilja Rautila i Juoksengi.
1948 gifte hon sig med David Vesterberg, gränsuppsyningsman, från Svanstein.
De bosatte sig i Lampisenpää och byggde eget hus 1953. I hemmet föddes och fostrades sex barn mellan åren 1949 och 1963, fyra flickor och två pojkar. Lilla Margot dog som väldigt liten och Leif omkom i den tragiska bilolyckan annandag jul 1965 i Lampisenpää. Maken David gick bort vintern 2006.
Elnas stora intresse, förutom hemmet och barnen och med åren alla barnbarn och barnbarnsbarn, var trädgården med bärbuskar, grönsaker och potatisen. Ja stora potatisland ända till förra sommaren då sjukdomen slog till och gjorde att orken tröt.
Det frivilliga arbetet i kyrkoförsamlingen och Juoksengi kyrka var också viktigt. Hon gjorde under 1980-talet två resor till Israel och Jerusalem.
Och så var det besöka barnen med familjer spridda från Rut i Övertorneå via Olle i Luleå, Barbro i Skellefteå till Karin i Linköping.
Med stort engagemang protesterade hon emot att Juoksengi skola skulle läggas ned. Juoksengi var viktigt, så viktigt att hon köpte aktie i Juoksengi jordbruk.
Jag, som äldsta barnbarn, tänker tillbaka och för mig är mormor Elna tryggheten, lugnet, godheten men framförallt ljuset. Det ljus som nu lyser upp hennes nya väg. Och jag minns den ljuvliga doften ifrån det lilla köket i Lampisenpää. Klockan är arla morgonstund, men mormor har redan varit igång sedan länge.
Än en gång har hon laddat ugnen med en plåt ljuvlig rieska som vi barn får avnjuta till frukost. Mormor visste verkligen hur man bakade rieska, nygräddad varm rieska med smör och ett glas mjölk. Svårare än så behöver inte njutningen vara.
Nu finns inte mormor längre. Hon har lämnat oss för att bjuda morfar David och änglarna på färsk nybakad rieska.
Tack för allt mormor!