Ellen Simma, Lannavaara, nordost om Kiruna, skulle fyllt 97 år den 29 februari. Inför årsdagen av hennes bortgång samlades några av barnbarnen.
Vi barnbarn saknar vår snälla, goda och varmhjärtade mormor och farmor. Hon hade en speciell gåva att möta barn och tonåringar med en naturlig förmåga att lyfta fram oss då vi bäst behövde bli sedda och bemötta. Hon hade ett rikt ordförråd med en verbal förmåga att uttrycka sig. Var vi ledsna tog hon fram den som behövde bli bemött, var vi glada bemötte hon oss i den situationen och tog del av det vi kände med glädje. Ellen hade alltid tid att lyssna och hon hjälpte oss att finna ord för det man kände.
Vi fick möta en klok och vis mormor och farmor som hade en genuin naturlig gåva att förlösa och hjälpa oss att sätta gränser utåt. Vår mormor/farmor hade en tro på vår förmåga att hitta den identitet man som barn och tonåring behöver. Hon lyfte fram alla på ett speciellt sätt i rätt tid och uppmuntrade oss att stå upp för oss själva. Ellen uttryckte ofta en tacksamhet över vad livet gett, hon var stolt över barn och barnbarn och deras respektive. De av oss som fick möjlighet att träffa Ellen bara någon vecka innan hon lämnade det jordiska livet minns hur skärpt och klar hon var i tankarna, hon skrattade och pratade med skärpa till slutet. Hon var tacksam över att hon fick leva sitt liv i det fina hemmet i byn Lannavaara som hon trivdes så bra i.
Dessa minnen är ovärderliga, vi minns henne som den vakna och intellektuellt skärpta farmor och mormor hon alltid varit. Hon förändrades inte på den punkten trots den höga åldern. Vi fick ofta höra henne berätta om det hon upplevt under sina många levnadsår och fick ta del av hennes livserfarenheter från barndom, ungdomstid och till ålderns höst. Det blev berättelser med glädje och många fina minnen. Till och med hennes begravningsdag gav oss ljus och uppbyggelse med sång och Guds ord från Luleå-predikanter. Det kom också många släktingar, en del långväga med sina små barn fyllda av liv. Vilka fina minnen hon lämnade efter sig. Ellens ord, hennes liv kommer att ge oss stor glädje i våra liv.
Barnbarn och barnbarnsbarn,
genom barnbarnet Hanna Bengtsdotter, kirurg på Universitetssjukhuset i Örebro