Einar Johansson, Luleå, har gått in i den eviga vilan den 19 augusti 2010. Han blev i det närmaste 84 år gammal. Einar föddes som fjärde barn där vi blev nio barn i syskonskaran. MajBritt, född Jonsson, blev Einars hustru 1949. I äktenskapet föddes tre barn; Ingrid, GunBritt och Hans. Sedan en tid tillbaka har MajBritt bott vid Storstigens äldreboende där Einar ofta gästade sin älskade MajBritt. Einar tyckte mycket om att sjunga och hade en alldeles utmärkt röst även som äldre. Men redan som yngling i folkskolan utmärkte han sig. Hans lärare, som var musiker, såg hans förmåga och ville att han skulle gå med i manskören redan som barn. Det är många som lyssnat till Einars sång med tacksamhet vid gudstjänster, i samband med begravningar, vigslar och vid många andra olika festliga tillfällen. Einars sång framfördes i flera sammanställningar; solo, duett, kvartett, manskör och i blandad kör bland annat. Så sent som vid Storstigens äldreboendes julfest 2009 såg vi i tidningen en bild av Einar dagen efter. Han presenterades som "Storstigens äldreboendes Jussi Björling". Nu har Einars sångröst tystnat här i tiden, men jag citerar slutet på versen i dödsannonsen; "... Det finns glädje bortom graven och en framtid full av sång".
