Anna Lisa Raattamaa, född Larsson, Kurravaara, har efter ett långt liv somnat in. I december skulle hon ha fyllt 92 år. Den energi som drev Anna Lisa genom livet kom till nytta redan i mycket unga år när hon elva år gammal miste sin mor och tog ett stort ansvar för familjen och hemmet. För att klara försörjningen tog hon sig tidigt in i förvärvslivet och skötte både Kurravaaras barnbespisning samt var postföreståndare. Trots en hård start på livet med stort ansvar redan i unga år satsade Anna Lisa på att förverkliga några av sina ambitioner. Hon läste idrottsledarutbildning vid GIH på Bosön samtidigt som hon utvecklades till IFK Kirunas kvinnliga idrottsprofil med stora framgångar i skidspåret. De största framgångarna belönades med SM-silver både 1941 och 1943 och hon vann även Kirunaspelen sex gånger och åkte ihop fem DM-tecken. Dessa insatser belönade henne med utmärkelsen Stor Grabb från Svenska Idrottsförbundet, vilket hon var mycket stolt över. 1947 satte en svår benskada olyckligt nog stopp för den fortsatta skidkarriären. Samma år gifte hon sig med den mångsidiga entreprenören Johan Raattamaa från Kuttainen. De två blev ett radarpar, som inspirerade varandra och arbetade alltid tillsammans med sina projekt. De började sitt gemensamma liv som en familj tillsammans med systersonen Håkan, som Anna Lisa tagit hand om som mycket liten då systern blivit inlagd på sanatoriet. Familjen bosatte sig till en början i Kuttainen, nyfikenhet och upptäcktslystnad tog dem senare till Antnäs, för att vidare flytta till Gotland där paret var föreståndare för Konsumbutiken på Fårö. Återflyttningen till Kiruna tog vägen via Tillberga, Västerås, där Anna Lisa arbetade vid ASEA i Västerås. I Tillberga fick Anna Lisa också utöva en av sina favoritsysslor med odling och trädgårdsarbete vilket hon hela tiden sett både som en avkoppling och nytta. Så småningom återkom de slutligen tillbaka till Kiruna 1951. Familjen utökades med dottern Lisbeth och sedan sönerna Jan-Erik och Kenny. 1957 startade paret ett eget företag i bilbranschen. På Triangelvägen, dit familjen flyttade 1961 byggdes det stora huset både om och till med tiden, där bedrevs även den framgångsrikt växande verksamheten, som hela familjen så småningom kom att bli engagerade i. När Anna Lisa och Johan inte längre var aktiva i företaget så fortsatte de med sina egna små projekt. De byggde om stugan i Kurravaara till permanent boende och flyttade dit i slutet på 80-talet. Även en stuga i Kuttainen hann det bli innan ålder och hälsa gjorde sig påmind om att trappa ned. Förutom byggandet var resor ett av det stora intressena. Lusten att upptäcka och lära fanns alltid där. Ännu i mycket hög ålder när hälsan tillät så fanns reslusten där och hon följde med stort intresse barnbarnens förehavanden både runt om i Sverige och utomlands. Familjen har växt och Anna Lisa sörjs och saknas av de fyra barnen, barnbarn och barnbarnsbarn. Hon var en stark kvinna med ett varmt hjärta, präglad av sin uppväxt, med starka åsikter och med ett gott hjärta som räckte utöver livets mödor även till de som stod henne närmast. Hennes omsorg om andra gick alltid före allt annat. Vila i ro mamma, farmor, mormor.
