Lyhört: Mot Överkalix

Ena dagen regn, nästa sol. Åh, sitter jag i bilen och säger för mig själv på väg upp till Överkalix, åh så vackert! Det lysande gula mot det blå, det röda som stänk i det gröna och allt vatten i bäckar och sjöar som blänker, bländar.

Norrbottens län2011-10-08 06:00

Mobilen ringer, glöm inte att trycka in kameravarnaren, säger mannen. Snällt, men jag kör enligt skyltarna. Själv är han på väg till min son som har ett projekt som snart ska i sjön. Det är lättare vara två än en när man ska fundera och planera och utföra. Det är lättare att vara två nästan oavsett vad det handlar om.

 ??Varje dag var den andra lik, berättade en dittills okänd man på en mässa, änkling sen länge. Jag gick till jobbet och till affärn och sen gick jag hem. Jag var aldrig glad och aldrig ledsen. När jag slutade med pillren poppade en massa känslor upp, berättade han och vad skulle jag göra med dem? Har du några glädjeämnen? undrade psykologen. Glädjeämnen? Nää. Du ska börja dejta kvinnor, sa hon. Själv hade hon gått in på nätet, hittat en kontaktplats, valt bland utbudet och sen systematiskt träffat/dejtat de män som verkat möjliga. För att sen bestämma sig för en. Det var som om männen inte haft nåt att säga till om, tyckte den okände men jag lydde rådet, sa han. Är ensam än men har fått flera väninnor. Dom vill ha råd från en karl. Hur ska jag göra, undrade en, en kille skickar speciella sms till mig sen vi setts men jag får inte kontakta honom. Vad tror du? Efter hans svar hade hon gjort slut och börjat sova gott om nätterna. Men det knepiga med nätet är att dom trevligaste bor för långt bort, sammanfattade den okände och gick vidare i vimlet.

Själv sitter jag och kör genom ett landskap vars vackerhet lockar filmmakare.  Och nu i Överkalix, på bron över älven, står ett par med var sin kamera. Mannen fotograferar åt ena hållet, kvinnan åt det andra. Själv är jag på väg till väninnans vernissage i biblioteket, fick idén imorse. Elva mil är inte långt när det är vackert. Hon vet ännu inget. Parkerar bilen och går runt på Mikaeli-marknaden, har en stund på mig innan det börjar. Musik hörs från en scen vid älven, det rycker i benen. För ung för dans, vad gjorde man då? Vid pingst och Mikaeli drog vi tjejer längs kyrkstugegatan i Öjebyn medan de breda bilarna smög förbi. Jaha, sa en mormor, ni ska ut och dra not. Eller om hon sa nät.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!