Läs för videungen

Det är bra att läsa för sina barn och sjunga med dom. Det utvecklar - ungen i fråga blir med stor sannolikhet en läsare även som vuxen. Och det stämmer nog - till viss del. Fast minst lika viktigt tycker jag är att dessa aktiviteter också bidrar till att man får redskapen att uttrycka sig och skriva samt lyckan att leva sig in, nog så viktigt. Även om bokhyllan inte är smäckfull med litteratur så är det alltså så att läsandet och sjungandet förädlar och förgyller. En mig närstående som både blivit läst och sjungen för är ett exempel. Det började med underbara Hackebackeskogen när han var i tvåårsåldern, sen rullade det på med allehanda sagor och roliga sånger. Av någon anledning så fastnade en Edward Persson- slagdänga i det lilla huvet och den sjöngs med fördel från kundvagnen på Konsum. Tanterna på affären var förtjusta och barnet gick ett bra tag under benämningen "Gåsapågen".
Sjunga var roligt och en av favoritsångerna var sov du lilla videung eller "videungen" som den kom att kallas i hemmets härd Vikten av bra barn-tv och effekterna kunde också avläsas tydligt efter "Fem myror är fler än fyra elefanter". Här satt vide-ungen som fastlimmad i program efter program och på samma lilla Konsumaffär chockade han sin mor med att en dag plötsligt läsa helt obehindrat. Tack TV för den förnämliga och sublima undervisningen! Den lille parveln ville handla en automatgodis och hade fått en slant men kom tillbaka bekymrad. "Mamma det står T R A S I G" på den . Va bra! tyckte mamma men av andra mer dunkla skäl:) Fint! tänkte moderskapet. Nu kan ungen snart läsa själv = tid till annat. Men nehej, allra roligast är när någon läser för en. Då har man full tid att verkligen segla iväg på orden. För den som läser kan det bli mördande tradigt när favoritsagan ska dras om för trehundrafjärde gången. Frestelsen att hoppa över sidor är oemotståndlig. Men säg den förälder som lyckats med den bedriften. Nä, nä inte lurar man en initierad femåring som vet exakt hur valserna går och noterar varje nyans. Å på tal om nyans så var det viktigt att inte läsa oengagerat, nä med spänst skulle det ske och vara roligt. Tråkig, släpig och trött "numåstejaggåochlagamaten" röst undanbads, mera bestämt än vänligt! Nå inte var det så farligt, den tid som undertecknad har bakom sig. Just nu råder andra bokbekymmer på grund av en när och kär som tycker att mamma är rätta personen att härbärgera alla lådor med böcker som absolut måste sparas till eftervärlden. Måtte han få många barn:)