Inger Christensen död

I många år nämndes hon som en av de starkaste nobelpriskandidaterna. Men den danska författaren Inger Christensen hann aldrig föräras priset. På fredagen avled hon, 73 år gammal.

Norrbottens län2009-01-09 06:00
"Lätt att läsa, svår att förstå. Jordbundet konkret och metafysiskt svindlande." Så sammanfattas Inger Christensens poesi i Danskt kvinnobiografiskt lexikon. Med en sparsmakad, men komplex produktion skrev hon sig in i den danska litteraturhistorien.Men det var inte självklart att Inger Christensen skulle bli författare. Hon föddes i ett arbetarhem i Vejle 1935, som det äldsta av tre barn. Fadern var så stolt över sin begåvade dotter att han såg till att hon som den första i släkten fick ta studenten.Redan som tonåring drömde hon om att bli poet och 1955 fick Inger Christensen sin första dikt antagen av tidskriften Hvedekorn. I ett antal år försörjde hon sig som lärare, men efter debuten med diktsamlingen Ljus 1962 och uppföljaren Gräs 1963 bestämde hon sig för att bli författare på heltid. 1969 kom det stora genombrottet med den mer formexperimentella diktsamlingen Det - som fortfarande räknas som ett av hennes främsta verk.Ömsesidig författarskola
Mellan 1959 och 1976 var hon gift med författaren och litteraturkritikern Poul Borum. Åren tillsammans brukade hon beskriva som en sorts ömsesidig författarskola - och trots skilsmässan förblev de starkt knutna till varandra, ända fram till Borums död 1996.Naturen var oerhört viktig för Inger Christensen. Hon såg människan som en del av världen, som på alla sätt är underställd naturens lagar och regler. "För Inger Christensen är det inte hon själv som skriver utan världen som skriver genom henne", uppger den danska Litteratursiden i sin presentation av författaren.Viktigt verk
Andra viktiga verk av Inger Christensen är romanen Evighedsmaskinen som kom 1964, diktsamlingen Alfabet från 1981 som bygger på den italienske matematikern Leonardo Fibonaccis talföljd och alfabetets ordningsföljd och Fjärilsdalen från 1991 där Christensen återgår till den klassiska sonettstrukturen. Med den sistnämnda blev hon officiellt inskriven i den danska litterära kanonen.Inger Christensen skrev också essäer, barnböcker, dramatik och manus för TV. 1978 valdes hon in i den Danska Akademien och mottog under årens lopp en ström av internationella priser, däribland Svenska Akademiens nordiska pris 1994. Men Nobelpriset fick hon aldrig - trots att hennes namn under de senaste åren alltid nämndes i spekulationerna inför priset.I Danmark är sorgen stor.
"Inte sedan den okända författaren av Völvans spådom för tusen år sedan har det funnits en nordisk författare som hon", skriver Politiken i sin nekrolog.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!