I tuben: Värsta nötaren

Herregu vad du nöter! Det är mina tonårsbarn som säger det till mig, deras 51-åriga mor. Ska de säga. Det fanns faktiskt en tid när de själva var så uppslukade av sina göranden vid datorn att när kompisarna frågade efter dem så svarade jag att de små liven var "I" datorn, inte "vid" den. Så det så. Ja det kändes faktiskt som att när man skulle påkalla deras uppmärksamhet för det som pågick IRL, för att tala dataspråk, ja då fick man ta ett rejält tag i deras underben som stack ut ur skärmen och dra till. Ett med burken ungefär. Men okej, visst har de en poäng. Jag nöter - åtminstone ibland, eller en stund effektivt varje kväll. Det talas mycket om datoranvändning i samhället, att många blir beroende, ett med internet, fast i detta cyberliv. Ett liv som lätt kan bli i stället för det där IRL, i verkliga livet. För min del är det ingen fara så. Men jag diggar verkligen internet, där finns säkert mycket skräp, men också mycket intressant, roligt, dynamiskt, socialt och vitalt. FÖRDOMARNA säger att det är mest folk i unga och arbetsverksamma år som nyttjar nätet. Men allt oftare kommer den inställningen på skam. Själv har jag en god vän 70+ som är en riktig hacker, msn:ar och chattar och roar sig ofta i cybervärlden. Och en av mina grannkvinnor, snart folkpensionär, skaffade sig dator på "gamla dagar" på grund av att enda barnet emigrerade till Australien och de ses alltså med många års mellanrum. Kontakten via datorn är ett värdefullt
"i stället-för" och mycket vänligare mot plånboken samt mera direkt som kommunikationsväg. När någon reser utomlands till en välförtjänt solsemester så kommer det ibland ett vykort sisådär två veckor efter att solaren kommit hem. Men här nyligen kunde jag via internet få rapporter i realtid av en sollapande syster med familj. Hon skrev nära nog dagligen elaka välmående "åhh så skönt vi har det här"-meddelanden i kommentarsfunktionen till min blogg. Avigsidorna med internet: kan en som sitter hemma i snömassorna tycka :) SJÄLV KOLLAR jag trevliga sidor, söker information, skriver på forum, kommenterar härliga bloggar, uppdaterar min egen dito och håller kontakt med goda vänner som jag inte ser så ofta. MSN är en helt underbar institution och som sagt inga dyra telefonsamtal behövs. Ok, det kan bli lite jobbigt att skriva allt vad hjärtat är fullt av. Och det är som upplagt för missförstånd. Det gäller också att skriva effektivt för att orka kommunicera, en utmaning. Särskilt när man är trött blir det många nya ord skapade:) Lopp kagge är ett exempel, läs kopp kaffe. Och vad tror ni vi internt numera kallar det när vi ska ta en balja? FLERA AV MINA vänner har en skock barnbarn som förser dem med nätfigurer, ofta symboler för ord, som ständigt dyker upp i replikerna på skärmen. Det kan se ut som att skärmen har fläcktyfus och det sätter mottagaren på hårda tolkningsprov. Rena rebusarna, frågetecknen står på kö och irritationen ligger på lur hos den som inga barnbarn har. ..! Riktigt tokroligt kan det bli på nätet när man googlar för att hitta rätt information. Det kan till och med bli så med den underbara tekniken att du helt plötsligt får svar på frågor du inte ens visste att du hade. För ett tag sedan gav jag sökmotorn ledtråden "hur lagar man sönderfrysta rör". Underhåller ett gammal hus och ville veta. Skrev av misstag ett ä i stället för ö och på skärmen stod nu frågan" hur lagar man sönderfrysta räkor"? Internet är verkligen fantastiskt.