I tanken: Tokigt men tänkvärt

Norrbottens län2009-09-21 06:00
Frimodighet och lekfullhet är bristvaror i allas vår vardag. Det har blivit lite fånigt att skoja till det och att leva ut sin barnslighet. Synd, för ingenting är väl så uppfriskande som lite tokerier och lite mera "vågade utvikningar". I den gångna nyhetsveckan fastnade jag för två upplyftande saker. Det ena var historien med hustrun till Japans premiärminister. En kvinna 60 plus som för en häpen omvärld och press förklarade att hon blivit kidnappad av aliens och att hon minsann brukar ta sig en smakbit av solen. Först tänker man - vilken dårpippi - men sen känns det bara som en liten klackspark åt det politiska korrekta hållet. Och så verkar omvärlden också ha tagit hennes ovanliga budskap. Hon bjuder på ett skratt och låter oss för en stund släppa våra strama attityder. Den andra "nyheten" handlade om den storväxta Lizzie som hamnade som nakenmodell i en amerikansk tidning. De små lölliga bilringarna på magen väckte sådan uppmärksamhet att upplagan såldes slut i ett nafs. Lizzies sköna naturliga look hyllades också på andra håll i världen. Frimodiga och barnsliga - det är lite som barn vi kanske ska vara här i världen. Apropå det. Förra helgen var jag på ett jättetrevligt dop. Prästen talade om att vi måste vara som barn om vi ska kunna komma in i himmelriket. Till lille dopbarnet Viktor sa han "du är ett guds barn" och hela åhörarskaran fnittrade till när plötslig tremånadersbebisen sa "jaa", nåja det lät som att han sa det. En annan söt historia är fotokollegan som var och grillade en underskön septembereftermiddag med nioåriga barnbarnet. Solens sista strålar silade ned genom molnen i ett vackert ljusspel.Det blev lite andlig stämning där vid eldstaden: " Titta morfar! Det är som ett guds-disco" tyckte barnbarnet. Själv försöker jag vara så barnslig till sinnes som jag bara kan och har utrymme för. Det kan handla om att skrämma folk i tvättstugan, där är jag väldigt skicklig, eller dylika bus, allt för att glädja. Att som Lizzie visa upp bilringarna i tidningen har jag aldrig gjort men man vet ju aldrig ... ej heller har jag blivit kidnappad av aliens. Fast kanske man någon morgontrött måndag skulle lyfta luren till nyhetschefen och testa om hon skulle gå på den förklaringen till frånvaro. Fast redan nu så vet jag nog vad hon skulle svara: "Hörru Elsa, ta dig nu upp, ät lite sol och masa dig till jobbet"!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!