I tanken: Önskas! Ett gott klimat

Klimatmötet i Köpenhamn blev en flopp, ett misslyckande, man åstadkom ingenting där mer än att en massa dignitärer flög till och från, åt gott och kom överens om - ingenting ... Omvärlden rasar - "hur kunde dom låta chansen gå nu när klimatet räknar ned klotets välbefinnande" frågar man sig i spaltkilometrar och etervågor världen över. Men vadå? Pessimisten i mig säger att ska vi göra något åt miljöförstöringen och naturexploateringen ja då måste vi alla samfällt ta tag i problemet. Kruxet är att det gör vi ju inte. "Skriv under uppropet" det är bråttom, skanderar miljöorganisationerna med flera. Jo, det är säkert brådis. Men vad gör väl en bunt namnunderskrifter när vi alla är så obenägna att ta ett endaste eget steg mot ett nytt sätt att förhålla sig till de ändliga naturresurserna och verkar mest se det som en mänsklig rättighet att överkonsumera. Tyvärr, är jag övertygad om, är det så att vi var och en måste dra ned på vår höga levnadsnivå. Den är inte alls i fas med vad som händer just nu i omvärlden med klimatet på den här enda jorden vi har. Vi måste börja dra konsekvenser, köra mycket mindre bil, boka av de årliga semesterflygresorna till andra sidan jordklotet, avstå från att bygga jättehuset där kanske bara en handfull ska bo. Lappa och laga det vi har i stället för att köpa nytt.
Vi är väldigt benägna att humma med om att vi måste tänka på klimat och resursnyttjande och vara solidariska men när det kommer till kritan så gör vi i princip precis som vi alltid gjort. Mycket snack och ingen verkstad. Strutsen kanske stoppar huvudet i sanden men det är ingen bra strategi längre för oss. Inser vi att vi inte kan konsumera och leva som vi alltid gjort så kanske vi kan skapa bättre förutsättningar för att även ta oss an orsakerna till klimatförändringen eller i alla fall skapa förutsättningar för att möta den på ett bättre sätt. Redan har vi klimatflyktingar på marsch i världen, snart står dom på din gårdsplan.
Jag tycker inte alls att det är anmärkningsvärt att ledarna i världen inte kan samsas om hur vi ska tackla klimatfrågan. Det anmärkningsvärda är att vi inte i samhället/politiken törs säga högt att nu har vår livsstil passerat bäst före-datumet. Låter det överdrivet, hemskt, dramatiskt? Starta förändringen mjukt då! Köp ett par tygkassar och rata platspåsarna i butiken, börja cykla/gå till ditt arbete. Det är en väldigt bra start och om alla gjorde så skulle effekten komma snabbt. Det är inte världens ledare som ensamma ska rädda oss ur klimatkaoset, det är faktiskt du som ska göra det. Fråga inte för vem klockan klämtar för den klämtar faktiskt för dig.