Nyligen var det en svensk man som försökte sig på att få namna om sig med detta föga smickrande tilltal. Tror inte det blev godkänt. Och varför i all världen skulle man vilja heta så? Men i övrigt så känner i alla fall jag mig ganska öppen för att vara lite mera påhittig i valet av namn. Man kan ju välja något spektakulärt eget och vackert i stället för frånstötande och fult. I amerikat namnges barnen ibland med platsnamn, en liten tjej kan heta Dakotha eller liknande. Lite pikant och något som sällan händer här i Sverige även om det visst nyligen var en liten tjej som fick namnet Luleå. Fast för egen del skulle jag nog betacka mig för det, tänk att heta exempelvis Råneå! Låter konstigt och det skulle vara som upplagt för missförstånd: Tänker samtalet när jag är i byn och ska presentera mig." Ja, hej jag heter Råneå Rensfeldt". "Jaha trevligt, men vad heter du i förnamn? Nää, tacka vet jag ett helt vanligt namn. Elsa heter ju jag och var den enda ungen i grundskolan som hade det som förstanamn. I dag är det det femte populäraste namnet på små nya medborgare i landet, tänka sig! Hade jag aldrig kunnat tro för sisådär 40-45 år sedan. Att en och annan hund också lystrar till namnet får man väl acceptera:) Långt tillbaka var det tydligen väldigt vanligt att barnen fick ett ordinärt och jordnära tilltalsnamn och så ett väldigt högtidligt andranamn. Varför det var så vet jag inte, har bara konstaterat det. Det var kanske den tidens namnmode för visst är det ett stort mode i namn, och många föräldrar verkar knyta stora framgångsförhoppningar med barnens namn. När det gäller namn så är det numera vedertaget att vi säger att vi ska döpa barnet till Olle eller Lena. Fast egentligen så hör ju inte namngivningen till saken. För det är ju så att Olle får sitt namn i dopet och även om han inte döps. Dopet är ett sakrament där det lilla barnet eller personer som döps tas upp i församlingen, då kan det ju vara bra för prästen att kunna tilltala och prata om vederbörande. Men man döper aldrig någon till något. Namngivningen sköter föräldrarna och kyrkan döper. En del efternamn kan av påhittiga föräldrar kombineras med förnamnet och bli en ordlek som riskerar bli efterhängset gods i livet. Det gäller att tänka sig för vid efternamn som exempelvis Snygg, Ström, Stor eller Rask, Glad eller Liv. Kombinera det med namnet Inge så förstår ni :) elsa.rensfeldt@kuriren.com
