Vad är ett föredöme? Och kan vem som helst vara ett sådant. Handlar det alltid bara om det fotriktiga och trådräta präktiga som ska förmedlas eller kan det innehålla annat. Du hör det och du läser det ständigt, om människor som uttalar en förhoppning om att vara ett föredöme, för barnen, för grannarna i kvarteret, för din yrkeskår eller i släkten. När jag hör denna förhoppning tänker jag på att det handlar om att lyfta fram något bra, något allmänt godkänt, något ganska snävt men klart definierat. Man tänker sig nästan en hårt uppknuten individ som alltid går rakt fram och sällan dagtingar med sitt samvete eller tar några snedsteg från livets stig. En person som alltid verkar ta de rätta besluten och med en fasad som är oförvitligt putsad. Går det egentligen att vara ett föredöme genomgående och hur önskvärt är det tänker jag. Visst, att visa det uppväxande släktet på vad som är rätt och fel är ju viktigt. Men, är det inte minst lika viktiga lärpenningar att dra lärdom och erfarenhet av den medmänniska som ibland vacklar av en smula från den föredömliga vägen? Har man inte mer att hämta från en sådan källa i form av en mera fullödig och ärlig bild av livet och hur det kan levas på gott och ont? Vara ett föredöme är, tror jag, inte något man kan bestämma sig för att bli. Det måste vi alla försöka vara, och när vi inte är det är vi förmodligen även då just föredömen. Kanske inte alltid de bästa eller det som omvärlden tolkar in i ordet. Jag tror att även den som inte lever det där trådräta livet faktiskt också kan vara ett föredöme, eller kan förmedla viktiga och intressanta insikter som kan hjälpa andra vidare. Och hur tänker jag då. Jo, jag är övertygad om att även Kalle som rökt som en borstbindare hela livet och Bettan som dragit upp allt för många korkar kan förmedla viktiga vibbar till sin omvärld. De kanske inte levt föredömligt men de kan ändå ha insikten att lyfta fram sig själva i ett ärligt ljus som ger andra rådrum att ta sina beslut och även skapa en vänlig air av förståelse och insikt om att vi alla är människor - medmänniskor och knappast fullständiga på något sätt. Livet är för kort för att lägga ned energi på att gå in i roller. Det bästa föredömet är den som törs leva sitt liv så fullt ut som det bara går och att ha en levande dialog med omvärlden. På gott och ont. Är övertygad om att det allra bästa föredömet är just den som bara Är men på ett tillåtande och närvarande sätt.
