Ett skomakeri av den gamla skolan
Texten ovan var inledningen på en puff på förstsidan i Kuriren tisdag den 11 maj 1971. Gunnar "Cyrris" Söderholm skrev texten och Håkan Gidlöw tog bilden som i sin helhet tog ett halvt uppslag i anspråk inne i tidningen. Cyrris berättar vidare i sin text:
"När vi slinker in i källaren hos Anselm Mattsson i korsningen Hermelinsgatan-Skeppsbrogatan sitter hans medhjälpare Bertil Johansson och klistrar en sko, vänster, dam som spruckit upp från tån och långt in på mitten av sulan.
- Det blir en väldig massa klistrande. Vore det ordentligt gjort skulle det hålla men det slarvas väldigt mycket med skotillverkningen idag. Det är billigt från början till slut skulle man kunna säga.
- Så det var bättre kvalitet förr?
- Om, det går inte att jämföra. Lädret var av en bättre beredning och utförandet var ofta av hög klass. Ta en gammal chevreausko med ett material som var både starkt och samtidigt smidigt. En sådan sko skulle halvsulas ett par tre gånger, nu förekommer halvsulning endast i undantagsfall. Skon har blivit en slit- och släng och den håller därefter.
- Det är så mycket plast i skorna nuförtiden och det kan för all del vara bra ibland men i kombination med gummisula får man en sko som i det närmaste är lufttät. En sko ska andas och det gör den bara om den är tillverkad av läder."
Cyrris, som säkert nosade lite extra på de unika dofter som ett gammalt hederligt skomakeri bjöd på, rundade av sin text med en liten funderation.
"Fast frågan är förstås om det gamla bevingade uttrycket, "Skomakare bliv vid din läst" är relevant? Dels finns det inga skomakare kvar nästan och skulle någon välja ett annat yrke är det väl ingen som kan säga något om det. Gamla slagord bör revideras" skrev Cyrris.
Så jobbar vi med nyheter