Förberedelser och väntan, en massa uppladdning inför ett färgstarkt cresendo. Odlingssäsongen är kort men intensiv för amatörodlaren.
Medan man går i funderingar på hur man ska lyckas med grödorna kan det vara vilsamt att lyfta blicken ut mot det vilda. Även om vårvindarna blåser isande kalla över musgrått fjolårsgräs så anar man den gröna sprängkraften nere vid markytan. De härdiga perenner tittar upp i rabatterna. I markerna laddar smörbollar och tuffa styvmorsvioler för en comeback efter vinterdvalan. Och de första fjärilarna flyger även om man får vänta på ädlingarna som sorgmantel, makaon, amiral och påfågelsöga.
I sålådor och krukor mullrar det, squasch och pumpa bryter sig ur fröskalens sega höljen. Bredsådder som tog så liten plats sväljer hela hemmet när de omplanterade kompisarna breder ut sig men visst går det bra att äta frukostgröten hållandes i tallriken. Bordet behövs ju till annat :)
"Du måste sitta och njuta också" sa ett barn så vist till den febrige träsdgårdsodlaren. "Lättare sagt än gjort" blir svaret. Våren är en tid då man vill så mycket, de egna ställda kraven med mänskliga mått mätt är skyhöga och vem har tid att sitta då.
I växthuset är det bedövande varmt, som i djungeln- hett på dagen kallt på natten. Golvet är nästan lagt men tegelstenarna slut. Det blir till att dra ut i naturen och hitta material för sista kvadraten. Stram trädgårdstruktur får samsas med natur. Det blir nog bra.