I dag, måndag, fyller Bosse Lindmark, Luleå, 70 år!
Bosse, enda barnet till Gertrud och Harry Lindmark, föddes och växte upp i Jörn. Via Boden och Skellefteå hamnade Bosse hösten 1964 i Luleå och där har han blivit bofast sedan dess.
Som utbildad byggnadsingenjör verkade Bosse i företaget Dag o Natts verksamhet och sedan som säljare åt Gullfiber, innan han steg in som delägare i Burman och Björk Byggaktiebolag, där Bosse var aktiv till det att hans besvärande sjukdom, Parkinson, blev ett hinder.
När Bosse ser tillbaka på sitt liv är det säkerligen så att det är minnena från fotbolls- och ishockeyplanerna som dyker upp starkast. Under lumpartiden i Boden blev Bosse en stor tillgång i Bodens BK:s representationslag sommar som vinter. Som ishockeyspelare var Bosse med att snubbla på mållinjen i BBK:s jakt på en plats i den tidens (1961) högsta ishockeyserie.
Stort namn
Hockeykarriären i all ära men det var som fotbollsspelare som Bosse blev ett stort namn, faktiskt ett av de största genom alla tider i vårt län. Efter åren i BBK kom Bosse att spela med Skellefteå AIK under sin utbildning i Skellefteå. Därefter kom IFK Luleå in i bilden och där startade Bosse sin mest glimrande karriär.
Den började, för all del, med att Bosse var delaktig i att lyfta IFK från "träsket", div. III där IFK befann sig 1965. Väl tillbaka i "norrtvåan" gick det, steg för steg, uppåt. Med Bosse som primus motor i försvaret kom så Bosses, föreningen IFK:s och hela Fotbollsnorrbottens hittills största stund när det allsvenska kontraktet grejades, den 24 oktober 1970. En av de IFK:are som hyllades mest, av segerrusiga supportrar på Råsunda, efter 2-1-segern över Sandvikens IF, var resen Bosse.
Bosse fick vara med att föra IFK till Allsvenskan och han var förstås också med i den historiska allsvenska premiärelvan, som överraskade Sveriges alla experter av svensk fotboll, i synnerhet då Göteborgsmedia, som långa i ansiktet såg Bosse radera ut allt vad Örgryte hade att komma med i anfallsväg. IFK vann med 3-2 och det är med ett leende som Bosse minns den strålande vackra söndagen den 12 april 1971.
Huvudroll
Bosse Lindmark hade en av huvudrollerna i två av de mest minnesrika fotbollsmatcher som ett norrbottniskt lag spelat, höstdagen den 24 oktober 1970 och vårmatchen den 12 april året efter.
Den allsvenska sejouren blev bara ett år. IFK och Bosse fick återvända till "bakgården".
Mycket träning
Bosse trappade så smått ned bollsparkandet och blev, till mångas förvåning plötsligt en "träningsnarkoman". Vintertid hasade han runt på längdskidorna och det åktes Vasalopp och Finlandialopp och en massa andra lopp. Sommartid blev det långskubb för hela slanten för "stoppern" som alltid hållit till i kön under fotbollslagets försäsongsträning.
Självklart blev det att avverka ett par Stockholm Marathon också, innan den karriären tog slut.
Sjukdomen Parkinson kunde inte, till en början, hindra Bosse från att utöva idrott utifrån sina förutsättningar. Numera blir inte besöken på Skogsvallen eller i Coop Arena så många men det betyder inte att Bosse inte är en sann supporter till Luleå Hockey och IFK. Bosse hänger med på sitt sätt.
När Bosse i dag firar sin 70-årsdag gör han det tillsammans med hustrun Monica och de närmaste i familjen. Det blir lugnast så, tycker han.