Minns ni skriverierna om presidenten Ferdinand Marcos fru Imelda? Hon med den ofattbara kadern av lyxskor och al-Assads fru i Syrien som mest har bryderier om vilka lyxprylar hon ska köpa alltmedan befolkningen lever i krig och skräck och umbäranden. Vidrigt? Ja, självklart, odiskutabelt!
Men har ni tänkt på en sak. När despoterna som driver dessa länder och en kritisk omvärld tittar på så faller fokuset ofta på just kvinnorna i deras glittrande garnityr. Fruarna till makthavarna shoppar sorglöst och vidlyftigt och det märks, det är lätt att slå ned på och slå upp stort i media. Inget alls fel i att lyfta fram obryddhetens kalla ansikte men varför inte samma vinkel på de som verkligen sitter med taktpinnen i sina händer, makthavarna själva, de som gör de osmakliga exesserna möjliga?
Varför lyfter man inte detaljerat fram den guldkantade livsstil som dessa makthavare sitter på, Rolexklockorna, de fina bilarna, de gyllene snitten på Armanikostymerna, utlandssemestrarna, mannamånen inom familjen med fina poster och guldkantade förmåner. För det är ju utifrån dessa maktens män som lyxen kan utgå.
När ett lands befolkning dignar och slits under en verklighet av krig och förödelse och vanstyre då borde väl fokuset ligga främst på de som sitter vid makten och har ansvaret för det som sker. Även om familjemedlemmar intill maktens centrum beter sig moraliskt osmakligt så ligger väl likt förbaskat hela ansvaret på de som står för besluten, inte sällan män, även om maktens kvinnor verkligen inte heller är undantagna.
Kvinnor får ofta en hårdare dom, förväntas möjligen ha en annan moral/ är ofta ett lättare offentligt mål för spott och spe då maktstrukturer synas i sömmarna. Deras handlingar ska verkligen inte tas i försvar utan förstås fördömas och förundras över. Men, nog hade det varit intressant att se liknande spaltmetrar i media om despoterna själva och deras nya golfutrustningar, lyxkantade jaktsafaris, överdådiga konstsamlingar eller dignande vinkällare med mera. Det skulle jag vilja se sida vid sida med lyxhustrurnas diamantbeströdda stilettpumps á 50.000 kronor.
Till sist kan man allmänt fundera på vad det är som gör att människor måste toppa sina liv med så mycket överdåd att det skulle krävas köer av medborgare för att kunna konsumera överflödet. Och det är inte bara i krigshärjade länder som detta finns utan mitt ibland oss. Men varför habegär löper amok och inbjuder till överkonsumtion är nog en alltför komplex fråga för att avhandla i en krönika. Men däremot helt klart något att fundera över.